Louis låg kvar i sängen ett par timmar innan han somnade av utmattning, Harry kom inte tillbaka till honom, han var borta. Tanken med att Harry var borta fick tusentals tårar att strömma från hans kinder. 

Han vill inte att Harry ska försvinna från honom, Han behöver honom, hur stört de än låter så gör Louis de, han behöver Harry mer än vad han kan förklara, han tror inte ens hans själv förstår hur mycket han behöver Harry.

 

Liam var på plats på sjukhuset tidigt på morgonen, han ville vara där hos Louis ensam ett tag. Han hade fått ett sms av Harry sent igår kväll, Han hade stuckigt, hoppat av, tänkte försvinna.
Han öppnade dörren till Louis rum och fick syn på den sovande 21 åringen, stackarn måste ha stannat uppe länge inatt.
Liam satte sig ner bredvid Louis säng och såg oroligt på honom, helt ärligt var han livrädd just nu, Harry var försvunnen och hade hoppat av bandet helt sådär, Louis som redan är svag kommer bli förkrossad när han får veta att Harry inte kommer att komma tillbaka, Zayn pratar inte med någon och Niall bara gråter. Liam där imot håller på att falla i bitar samtidigt som One Direction faller.

Tårar började rinna från hans kinder medan han satt djupt i sina tankar, Louis kommer gå under helt, fastän Harry har varit ett sådant svin mot honom vet dom alla att Louis kommer bli den som krossas mest, han och Harry hade något som dom andra inte förstod, dom var liksom ett tillsammans.

 

Louis vaknade senare på dagen och sökte runt om i rummet för att hitta Harry, men ingen Harry. Liam satt fortfarande bredvid honom och log ett littet leende mot Louis. Lou svalde hårt och hoppet i hans ögon dog snabbt, han hade hoppats på att få se Harry där när han vaknade. 

" Have you seen Harry? " viskade Louis och såg på Liam som plötsligt såg väldigt osäker ut, Han vill inte krossa Louis, de är nog de värsta som finns, att se Louis gråta, Han som alltid leer och ska göra andra glada.
När Liam inte sa något försökte Louis resa sig från sängen, han ville hitta Harry, men Liam stoppade honom, såg Louis rakt i ögonen med tårar i sina.
" Im sorry " viskar Liam och sagta börjar tårar rinna från hans kinder. 
Louis stirrar på honom uttrycklöst, bara sitter där i sängen och vet inte vad han ska göra.

" H-he...Harry....He don't come back Louis... " viskar Liam och lägger en hans mot Louis hand för att försiktigt ta tag i den, se in i Louis ögon som sagta börjar fyllas med tårar.
" He left...Harry left the band, I don't know why...He's gone " 

Orden ekade inom Louis, Harry var borta. Han skulle aldrig komma tillbaka till honom, aldrig få höra hans röst igen.
Louis slet sig från Liams hand, reste sig upp och sprang ut från rummet, igenom korridorerna, ut från sjukhuset, bara sprang och sprang tills fötterna inte orkade bära honom längre, tårar strömmande från kinderna och andan i halsen.
Han sjönk ner i gräset och släppte ut allt, låg där och bara grät. Hna var helt tom, Killen han älskade och allt, var borta.

Harry hade åkt hem och hämtat sina saker, kläder osv. Han hoppar av, försvinner så långt bort han kan för att inte skada någon mer, speciellt inte Louis, han förtjänar någon annan, någon som kan älska honom på riktigt.

Han gick förbi Louis rum men stannade till vid dörröppningen, såg in i rummet och svald hårt. Snabbt gick han vidare med sina väskor och gick ner för trappan, in till köket och letade fram papper.
Han måste berätta för Louis varför han gör detta, varför han lämnar, men att skriva ett förväl brev var svårare än vad han trodde, tårarna rann sagta från hans kinder när han vek ihop pappret och la de på diskbänken, hade skrivit "LOUIS" med stora bokstäver så att han skulle se de när han väl kom hem igen.

Harry tog sina saker, gick ut från huset, låste dörren och hoppade in i sin bil, såg en sista gång på huset innan han åkte iväg, bort från Louis, killen han älskade, mer än vad han älskar någon annan.

 

Louis hade tagot sig tillbaka till sjukhuset där Liam stod tillsamans med Jenny, Niall, Zayn och Josefin, alla såg riktigt oroliga ut när Louis klev in i rummet, såg verkligen helt förstörd ut.
" Louis.. " viskade Josefin och gick fram till honom, ger honom en stor kram och kan känna hur Louis tårar rinner mot hennes hals.
Alla gick fram till dom och gjorde en stor gruppkram, de var svårt för dom alla att Harry had stuckigt, men Louis tog de hårdast.
Simon var rasande men kunde inte göra så mycket, Harry var redan försvunnen och kunde vara var som helst nu, de hade gått flera timmar sedan Harry försvann.

Louis vägrade släppa Josefin för ett tag, stod bara där och grät mot hennes nacke.
" He's gone.. " viskade han och hans röst var helt hjärtekrossande, dn var helt död.
Ingen sa något utan såg ner i golvet och lät tysnaden ligga över dom.
Harry var borta, och så var Louis, han skulle aldrig bli sig själv igen utan honom.
____________________________________________________________________________________________

Detta var Kapitel 10 då...Ja jag grät när jag skrev, ush de blev så känslosamt :c
Kapitel 11 kanske redan kommer på fredag! :D 
KOMMENTERA! <33