Ändrade Planer...
Hej alla kidz<3
Jag vet att ni väntar på Kapitel 9 men de har hänt så mkt den senaste tiden att jag nt hade kunnat skriva. De är mycket nationella nu osv.
MEN
Igår kväll åkte jag akut till Akuten för att jag hade akuta magsmärtor. Låg och grät i en halvtimme då jag hade så fruktansvärt ont. Kom hem runt halv 12 inatt utan svar på varför jag hade så sjukt ont.
Har haft problem med min mage ett bra tag men läkarna hittar aldrig felet på varför jag alltid har ont.
Hoppas ni orkar stå ut och vänta till nästa kapitel.. <3
*FANGIRL*
Jag är ledsen att jag nt har skrivit kapitel 9 ännu :c so so sorry </3
MEEEEEEEEEEEN NU SKA JAG INTE VARA SUR ELLER NÅGOT
FÖR VET NI?????????? 8'DDDDDDDDDDDDD
klart ni vet jag har typ tjatat sönder hål i huvudena på er alla
JAG SKA SE JUSTIN BIEBER OM BARA NÅGRA TIMMAR I DANMARK, HAN ÄR 17 MIL IFRÅN MIG JUST NU OCH JAG TYP HYPERVENTILERAR DÅ JAG INTE VET OM JAG SKA SKRATTA ELLER GRÅTA AV GLÄDJE
*tar en minut för att andas*
Jag kommer nt hem förrän vid 2-3 inatt så får se om jag orkar skriva på söndag! :'3
Ha de bäst mina söta kidz! <33
Trailer - Still the one
TADAAAA jag har varit i farten och gjort en Trailer till Novellen " still the one " :D Tog 2 timmar att göra den där trailen och den är bara 1 minut lång x___x
Hoppas ni gillar den kidz! <3
FRISK! :D
chachaa bitchezzz :D
Jag är frisk och har börjat få tbx orken igen yäy! :D
Hemma idag för att vara 100% säker att jag mår bra, Imon ska jag till skolan igen och på lördag, kommer jag och min kompis nog inte leva såååå Kapitel 9 kommer kanske idag, annars kommer de väl någon gång nästa vecka när jag har lugnat mig från konserten haha XD
Hemma idag för att vara 100% säker att jag mår bra, Imon ska jag till skolan igen och på lördag, kommer jag och min kompis nog inte leva såååå Kapitel 9 kommer kanske idag, annars kommer de väl någon gång nästa vecka när jag har lugnat mig från konserten haha XD
F * * K
Jag har blivit sjuk yäy -.-
så detta betyder att kapitel 9 kommer när jag blir frisk igen :/
Förlåt kidz, verkligen ledsen att ni måste vänta, kan försöka skriva ett imon
Nä nu ska jag ta och vila, ska palla iväg till skolan och göra nationella fastän jag är sjuk xD
Hoppas ni inte hatar mig allt för mycket nu barn
så detta betyder att kapitel 9 kommer när jag blir frisk igen :/
Förlåt kidz, verkligen ledsen att ni måste vänta, kan försöka skriva ett imon
Nä nu ska jag ta och vila, ska palla iväg till skolan och göra nationella fastän jag är sjuk xD
Hoppas ni inte hatar mig allt för mycket nu barn
Infooo
Tänkte vara informera er om att imon, Måndag, kommer de kanske ett kapitel, de beror på hur trött jag är efter skolan, sedan så har jag nationella på tisdag och onsdag, så kapitel 9 kommer nog på onsdag eller torsdag kidz :( <3
Kapitel 8
Louis började höra röster. Han försökte röra sig men musklerna var som fastfrusna. Han orkade inte öppna ögonen utan låg helt stilla, troligen i en säng, och lyssnade på dom suddiga rösterna i bakgrunden. Han minns inte vad som hade hänt, allt han kommer ihåg var att han satt på en kall mark och grät.
” Has he woken up yet? ” sa en röst, troligen Niall då de var en aning irländsk dialekt. De blev tyst, troligen skakade någon på huvudet.
” He has been completely gone for almost two days, this freak me out “ sa en annan röst, Liam. Wow, har han varit borta i 2 dagar? Nej, de kan han väl inte?
Frågorna snurrade runt i huvudet på honom, vart är han? Vad hände? Vem hittad honom? Varför är han inte död?! Han försökte röra sig igen, ingenting hände. Han provade igen, samma resultat.
Fotsteg hördes, någon kom in i rummet för de blev knäpptyst, en obehaglig tystnad.
” Nothing yet? ” hörde Louis Harrys röst, han frös till, varför bryr sig Harry ens?
Tystnad igen.
” why do you even care Styles? “ Liams mörka röst ekade I rummet, de var so mom han hade läst Louis tankar, men de som gjorde honom osäker var att Liams röst var kall, riktigt kall.
Tysnad åter igen, seriöst vad har hänt egentligen? Louis försökte åter igen röra på sig, istället lyckades ett plågsamt ljud komma från hans strupe.
” Louis? ” viskade Zayn, som satt och höll Louis hand, vilket han nu kände. Louis kände nu hur illamåendet bara sköljde över honom, han kanske inte skulle ha tvingat sig vakna.
Han försökte prata men inga ord kom från hans mun, istället började han hosta och blod kom ur hans mun, en massa blod.
Zayn ryckte sig tbx och såg skräckslaget på Louis som inte kunde göra så mycket mer än att ligga där och hosta.
” oh fuck ” mumlade Harry och hans fotsteg försvann iväg, ropade på något men Louis hörde inte, han kände istället hur någon försökte torka bort blod från hans näsborrar så att han inte skulle stoppa luftvägarna.
Harry kom tillbaka med några läkare efter sig. Ja, dom var på sjukhuset. Efter att Liam hade hittat Louis te i skogen, helt vit i ansiktet av kyla och skakade häftigt åkte dom snabbt mot sjukhuset där han hade legat helt borta i 2 dygn. Medicinerna han hade fått hade nog orsakat spyattacken som Louis fick nyss.
Läkarna gick fram till Louis och började fixa något med slangar och skit.
Liam och Zayn var tvungna att gå ut, Harry också, så dom ställde sig utanför rummet medan dörren stängdes. Tystnad.
” Im sorry ” viskade Harry och såg på Liam som mötte hans blick. Zayn håll andan medan dom stirrade på varandra.
” Hope you are, Just because of you,Louis can die! ” sa Liam med en ilsken ton och Harrys ögon åkte sakta ner mot marken.
Niall hade ställt sig bredvid Zayn och granskade Liams och Harrys blickar, ingen sa något.
” Im sorry ” upprepade Harry inna han vände sig om och gick mot väntrummet, Liam tänkte följa efter men Zayn stoppad honom som tur var.
” Let him ” mumlade Zayn och Liam suckade tungt.
” You should call Josefin, she always make you so happy ” sa Niall och Liam log lite, bra ide, han behövde prata av sig, och är de någon han faktiskt släpper ut sina känslor för är de Josefin.
” Yeah, I should ” sa Liam och gick bort för att ringa Josefin.
Niall och Zayn pustade ut, dom har i alla fall fått tyst på dom för ett tag.
Zayn suckade och satte sig ner på en stol och drog Niall mot sig för att låta honom sätta sig i hans knä, han gillade att hålla om Niall, han var som en lillebror, fastän dom var lika gamla, men ändå så var Niall som en lillebror.
” Zayn..? are you okay? ” frågade Niall lite oroligt, man märker snabbt när Zayn är orolig, han brukar borra in ansiktet i Nialls tröja och små skaka i kroppen, som om han grät.
” Louis can’t die….H-he can’t ” viskade Zayn med gråten i halsen och kände Nialls armar runt sig, kramad honom hårt.
” Louis nver give up, you know that ” viskade Niall, försökte vara till tröst.
Louis hade somnat till igen och vaknade med ett ryck av smärtor i magen. Han möttes av några vita män som stirrade på honom när han öppnade ögonen.
” Mr.Tomlinson? ” sa en av männen. Vänta, va?
” who? ” viskad Louis och såg förvirrad ut. Vadå Mr.Tomlinson?
Dom såg på varandra och började ta fram en massa saker, vad gör dom? Vilka är dom? Vad är han? Vem är han?!
” Take in Zayn ” sa en av männen som gick mot dörren för att hämta någon som tydligen heter Zayn, vem de nu var.
En kille kom med efter mannen och alla tre stirrade på honom, seriöst vilka är dom?
” How are you..? ” viskade Louis, försökte komma på om han har sett killen, men ingenting.
Zayn stirrade på Louis, vad menar han? De måste vara ett skämt, Louis skämtar bara, han måste skämta.
” Its me..Zayn Malik…You know..? ” sa Zayn tyst och Louis skakade sakta på huvudet. Oh nej.
“ I think hes memory have blocked “ viskade en av läkarna och såg på Zayn, som stirrade i chock på dom.
” Louis, do you know where you are? ” frågade Zayn försiktigt och närmade sig Louis som såg väldigt förvirrad ut.
” how’s Louis…? And no…where am I? ” sa Louis och såg ut som en hjälplös kattunge, han var rädd, visste inte ens vem han själv är.
” You are Louis, and You are on the hospital ” sa Zayn och satte sig ner brdvid Louis som följde varj rörelse Zayn gjorde.
Dom sa inget utan såg bara på varndra, Niall hade kommit in och stod nu bakom Zayn, som faktiskt grät, Louis vet int vem han är, han vet inte vem någon är.
” Louis, can’t you remember something? ” sa Niall och Louis såg upp för att möta Nialls oroliga blåa ögon.
” I remember….someone how name is….Harry... i think… ” sa Louis osäkert och Zayn stelnade till, Louis kommer bara ihåg Harry, varför just bara Harry?!
” No one else? ” viskade Zayn och stirrade på Louis, fortfarande med tåarna rinnande från kinderna.
Louis blev tyst en stund och såg ut att vara väldigt inne i tankarna, Tystnaden som uppstod var tjock och obehaglig.
” Wait….I remember you.. ” sa Louis och pekade på Zayn.
” You kissed me on a beach ”
___________________________________________________________________________________________
Omg vad menar Louis med de? :o Och kommer han minnas dom andra? varför minns han bara Harry och Zayns kyss? Och har de ens hänt?
FICK 9 KOMMENTARER PÅ FÖRRA KAPITLET GUD JAG ÄLSKAR ER ENORMT! <3 sitter och fangirlar här :'D
” Has he woken up yet? ” sa en röst, troligen Niall då de var en aning irländsk dialekt. De blev tyst, troligen skakade någon på huvudet.
” He has been completely gone for almost two days, this freak me out “ sa en annan röst, Liam. Wow, har han varit borta i 2 dagar? Nej, de kan han väl inte?
Frågorna snurrade runt i huvudet på honom, vart är han? Vad hände? Vem hittad honom? Varför är han inte död?! Han försökte röra sig igen, ingenting hände. Han provade igen, samma resultat.
Fotsteg hördes, någon kom in i rummet för de blev knäpptyst, en obehaglig tystnad.
” Nothing yet? ” hörde Louis Harrys röst, han frös till, varför bryr sig Harry ens?
Tystnad igen.
” why do you even care Styles? “ Liams mörka röst ekade I rummet, de var so mom han hade läst Louis tankar, men de som gjorde honom osäker var att Liams röst var kall, riktigt kall.
Tysnad åter igen, seriöst vad har hänt egentligen? Louis försökte åter igen röra på sig, istället lyckades ett plågsamt ljud komma från hans strupe.
” Louis? ” viskade Zayn, som satt och höll Louis hand, vilket han nu kände. Louis kände nu hur illamåendet bara sköljde över honom, han kanske inte skulle ha tvingat sig vakna.
Han försökte prata men inga ord kom från hans mun, istället började han hosta och blod kom ur hans mun, en massa blod.
Zayn ryckte sig tbx och såg skräckslaget på Louis som inte kunde göra så mycket mer än att ligga där och hosta.
” oh fuck ” mumlade Harry och hans fotsteg försvann iväg, ropade på något men Louis hörde inte, han kände istället hur någon försökte torka bort blod från hans näsborrar så att han inte skulle stoppa luftvägarna.
Harry kom tillbaka med några läkare efter sig. Ja, dom var på sjukhuset. Efter att Liam hade hittat Louis te i skogen, helt vit i ansiktet av kyla och skakade häftigt åkte dom snabbt mot sjukhuset där han hade legat helt borta i 2 dygn. Medicinerna han hade fått hade nog orsakat spyattacken som Louis fick nyss.
Läkarna gick fram till Louis och började fixa något med slangar och skit.
Liam och Zayn var tvungna att gå ut, Harry också, så dom ställde sig utanför rummet medan dörren stängdes. Tystnad.
” Im sorry ” viskade Harry och såg på Liam som mötte hans blick. Zayn håll andan medan dom stirrade på varandra.
” Hope you are, Just because of you,Louis can die! ” sa Liam med en ilsken ton och Harrys ögon åkte sakta ner mot marken.
Niall hade ställt sig bredvid Zayn och granskade Liams och Harrys blickar, ingen sa något.
” Im sorry ” upprepade Harry inna han vände sig om och gick mot väntrummet, Liam tänkte följa efter men Zayn stoppad honom som tur var.
” Let him ” mumlade Zayn och Liam suckade tungt.
” You should call Josefin, she always make you so happy ” sa Niall och Liam log lite, bra ide, han behövde prata av sig, och är de någon han faktiskt släpper ut sina känslor för är de Josefin.
” Yeah, I should ” sa Liam och gick bort för att ringa Josefin.
Niall och Zayn pustade ut, dom har i alla fall fått tyst på dom för ett tag.
Zayn suckade och satte sig ner på en stol och drog Niall mot sig för att låta honom sätta sig i hans knä, han gillade att hålla om Niall, han var som en lillebror, fastän dom var lika gamla, men ändå så var Niall som en lillebror.
” Zayn..? are you okay? ” frågade Niall lite oroligt, man märker snabbt när Zayn är orolig, han brukar borra in ansiktet i Nialls tröja och små skaka i kroppen, som om han grät.
” Louis can’t die….H-he can’t ” viskade Zayn med gråten i halsen och kände Nialls armar runt sig, kramad honom hårt.
” Louis nver give up, you know that ” viskade Niall, försökte vara till tröst.
Louis hade somnat till igen och vaknade med ett ryck av smärtor i magen. Han möttes av några vita män som stirrade på honom när han öppnade ögonen.
” Mr.Tomlinson? ” sa en av männen. Vänta, va?
” who? ” viskad Louis och såg förvirrad ut. Vadå Mr.Tomlinson?
Dom såg på varandra och började ta fram en massa saker, vad gör dom? Vilka är dom? Vad är han? Vem är han?!
” Take in Zayn ” sa en av männen som gick mot dörren för att hämta någon som tydligen heter Zayn, vem de nu var.
En kille kom med efter mannen och alla tre stirrade på honom, seriöst vilka är dom?
” How are you..? ” viskade Louis, försökte komma på om han har sett killen, men ingenting.
Zayn stirrade på Louis, vad menar han? De måste vara ett skämt, Louis skämtar bara, han måste skämta.
” Its me..Zayn Malik…You know..? ” sa Zayn tyst och Louis skakade sakta på huvudet. Oh nej.
“ I think hes memory have blocked “ viskade en av läkarna och såg på Zayn, som stirrade i chock på dom.
” Louis, do you know where you are? ” frågade Zayn försiktigt och närmade sig Louis som såg väldigt förvirrad ut.
” how’s Louis…? And no…where am I? ” sa Louis och såg ut som en hjälplös kattunge, han var rädd, visste inte ens vem han själv är.
” You are Louis, and You are on the hospital ” sa Zayn och satte sig ner brdvid Louis som följde varj rörelse Zayn gjorde.
Dom sa inget utan såg bara på varndra, Niall hade kommit in och stod nu bakom Zayn, som faktiskt grät, Louis vet int vem han är, han vet inte vem någon är.
” Louis, can’t you remember something? ” sa Niall och Louis såg upp för att möta Nialls oroliga blåa ögon.
” I remember….someone how name is….Harry... i think… ” sa Louis osäkert och Zayn stelnade till, Louis kommer bara ihåg Harry, varför just bara Harry?!
” No one else? ” viskade Zayn och stirrade på Louis, fortfarande med tåarna rinnande från kinderna.
Louis blev tyst en stund och såg ut att vara väldigt inne i tankarna, Tystnaden som uppstod var tjock och obehaglig.
” Wait….I remember you.. ” sa Louis och pekade på Zayn.
” You kissed me on a beach ”
___________________________________________________________________________________________
Omg vad menar Louis med de? :o Och kommer han minnas dom andra? varför minns han bara Harry och Zayns kyss? Och har de ens hänt?
FICK 9 KOMMENTARER PÅ FÖRRA KAPITLET GUD JAG ÄLSKAR ER ENORMT! <3 sitter och fangirlar här :'D
Detta blev nt så jätte bra men hoppas ni fortätter läsa c': Vet att de är mycket drama men I like it 8D
Frågor eller önskemål? KOMMENTERA BARA KIDZZ! <33
Kapitel 7
style="text-align: center;">Liam hade skyndat sig ut från Simons kontor och haft Zayn efter sig, Niall stannade kvar hos Simon för att dels förklara vad som händer, men också för att han inte vill veta riktigt vad som håller på att hända där hemma.
Liam satte sig i förarsättet och körde med full gas mot Harrys och Louis hus som låg ungefär 20 minuter där ifrån, dock 20 minuter för sent.
De han inte förstår är varför Harry håller på så han gör, Louis har inte gjort ett piss mot honom men ändå så går Harry på honom som om han vill se Louis lida, vilket går Liam på nerverna, jävligt mycket.
Harry stirrade på Louis som låg i sängen och skakade av rädsla. De blödde en del från munnen och käken hade fått en blå nyans. Louis ögon var fyllda av rädsla och tårar rann sakta ner från hans ögon.
” Just kill me if you want that ” viskade Louis med skakig röst. Harry svalde hårt, rörde inte en min i ansiktet.
Louis svalde hårt och grät bara mer och mer, han ville bara få slut på lidandet, försvinna från allt jävla hat, ingen älskade honom, ingen. Kan Harry bara inte ta slut på honom här och nu?
Liam satte sig i förarsättet och körde med full gas mot Harrys och Louis hus som låg ungefär 20 minuter där ifrån, dock 20 minuter för sent.
De han inte förstår är varför Harry håller på så han gör, Louis har inte gjort ett piss mot honom men ändå så går Harry på honom som om han vill se Louis lida, vilket går Liam på nerverna, jävligt mycket.
Harry stirrade på Louis som låg i sängen och skakade av rädsla. De blödde en del från munnen och käken hade fått en blå nyans. Louis ögon var fyllda av rädsla och tårar rann sakta ner från hans ögon.
” Just kill me if you want that ” viskade Louis med skakig röst. Harry svalde hårt, rörde inte en min i ansiktet.
Louis svalde hårt och grät bara mer och mer, han ville bara få slut på lidandet, försvinna från allt jävla hat, ingen älskade honom, ingen. Kan Harry bara inte ta slut på honom här och nu?
Liam sprang ut från bilen och rusade in mot huset, slet upp dörren och vidare mot Louis rum. Han stirrade på Harry som stirrade på Louis med musklerna spända, rörde sig inte utan stirrade bara på Louis som låg där i sängen hjälplös och darrade.
” STYLES! ” röt Liam och försökte dra bort Harry från Louis, vilket inte gick så bra, tro de eller ej men Harry är starkare än vad man tror.
Zayn gick fram till Louis som snabbt kröp upp i hans famn och började gråta igen, allt var ett helvete, alla skrek på varandra medan Louis låg där i Zayns famn och började skaka häftigt.
” JUST STOP! ” skrek Louis, reste sig hastigt upp och stirrade på dom. Liam vände sig mot Louis som såg helt förstörd ut, alla blev helt tysta.
” Just leave me alone ” grät han och sprang ut från rummet, ut genom dörren och bara sprang, struntade i vart han var på väg, han ville bara där ifrån.
Alla stod helt tysta och såg på varandra, visste inte vad som skulle göra. Liam vände sig mot Harry och tryckte upp honom mot väggen. Zayn rest sig snabbt upp och tog tag i Liam.
” Hes not worth it ” sa han tyst men Liam spände sig ännu mer, han är så piss of på Harry just nu.
” Fuck you styles! How dare you?! ” skrek han och sprang sedan ut för att hitta Louis, han kan inte gå runt där helt blodig och allt nu när papsen är som galna.
Zayn stod kvar i rummet med Harry, dom mötte varandras blickar en stund.
” why Harry..? ” viskade Zayn med gråten i halsen. Harry svalde hårt och såg ner i golvet. Jenny stod vid dörröppningen och såg på dom, rädd att Harry skulle klå upp henne eller Zayn.
” I can’t tell you ” viskade Harry och kände Zayns blick bränna in i honom.
” Can’t tell what?! Why you hate Louis without a good reason?! “ morrade Zayn och började tappa tålamodet på Harry nu.
“ Just tell me! Do you want Louis to hurt him self?! “ Zayn tog ett steg närmre och mötte nu Harrys blick.
” OF COURSE I DONT WANT THAT! YOU DONT KNOW HOW IT FEELS THAT YOU ARE FUCKING IN LOVE WITH YOUR BEST FREIND! I DON’T WANT TO BLI IN LOVE WITH HIM IM A GUY, A FUCKING GUY! I DON’T WANT TO BE HATED!! “ skrek Harry, utan at tens veta vad han sa, han tappade kontrollen, skrek Zayn rakt i ansiktet.
Zayn tystnade och bara stirrade på Harry, hans blick mjuknade sakta under tiden dom stod där i tysnad.
” You are in love with Louis? ” viskade Zayn och svalde hårt medan Harry sakta nickade. Jenny hade vågat sig fram och stod nu bredvid Zayn för att granska Harry.
Louis stannade till, såg sig omkring, han var mitt ute i ingenstans. Han sjönk ner på marken och lät tårarna strömma ner från hans kinder. Han orkade inte denna skiten längre, alla hatar honom, alla alla alla!
Han drog upp sin mobil som låg i fickan, Liam ringer. Han klickade på upptaget och kastade iväg mobilen en bit, lät den hålla på att ringa. Han vill inte bli hittad, han vill inte tillbaka, han vill bara lägga sig ner och dö där.
Mörkret föll och strax var de kol mörkt i skogen, viden blåste iskallt mot Louis hud. Han darrade lätt av kylan och drog ihop sin tunna kropp mot sig, låg nu på den kalla marken och väntade, väntade på något, vet inte vad dock, han ville bara att någon skulle hitta honom, ta honom hem.
Han slöt ögonen och svalde hårt, kände hur tårarna började rinna igen. Han skulle nog aldrig bli hittad, han kommer att dö där ute i skogen.
Allt han kommer ihåg var att han såg ett ljus, de blev varmare och någon röst som viskade i hans öra.
” Your safe now Louis ”
_________________________________________________________________________________________
Detta kapitlet sög verkligen och kort blev de .__. sorry men jag hade verkligen ingen aning om vad jag skulle skriva D:
Hoppas inte ni hatar mig nu, love u kidz <33
:D
Nytt kapitel kommer idag kidz! :D
Hade ju Nationella igår så var för trött för att skriva men today, yäy :D
Och de är en vecka kvar tills jag ska se Justin live! :'D
Love u all Kidz <33
Hade ju Nationella igår så var för trött för att skriva men today, yäy :D
Och de är en vecka kvar tills jag ska se Justin live! :'D
Love u all Kidz <33
Viktig info
På Fredag ska jag har nationella prov i NO, nästa vecka ska jag har nationella i SO tisdag och onsdag, sedan på lördagen ska jag på Konsert (JUSTIN BIEBER)
och nästa vecka igen har jag Engelska nationella på onsdagen, även på Måndagen veckan där på.
Har även en del läxor som jag ligger efter i
Som ni ser är jag helt uppbokad vissa dagar så de betyder att jag får mindre tid att skriva på novellen :(
Hoppas ni inte hatar mig nu men skola går förs barn :'3
(går sista terminen i 9:an så aa, ni fattae nog XD)
LÖVE YAH ALL KIDZ<3
Kapitel 6
style="text-align: center;">Läkarna bestämde sig för att låta Louis åka hem igen. Han verkade inte ha någon infektion eller liknande så han fick lämna sjukhuset.
Liam gick ut från sjukhuset med en sovande Louis i famnen medan Paps försökte få så många bilder på dom som möjligt.
” How do you feel Louis?! ”
” What happend?! ”
”Its everything okay with him?! ”
” Its that true that Louis have cancer?! “
Liam stängde snabbt dörren till bilen och pustade ut, dom är som galna, och är de något han inte orkar är de att svara på en massa frågor.
Louis sov fortfarande, låg över Liam, Zayn och Niall’s knä, Harry satt en bit bort med sina hörlurar i öronen och stirrade ut genom fönstret medan bilen började röra sig. De var rätt tyst i bilen medan den åkte hemåt, ingen hade något att säga direkt.
Bilen stannade utanför Harrys och Louis hus, Liam hoppade ur med resten av killarna och bar in Louis i hallen, sparkade lätt av sig skorna innan han gick iväg mot hans rum för att låta honom sova, han är inte klar med Harry ännu.
Niall gick in till vardagsrummet medan han höll Jennys hand, sjönk ner i soffan och lät henne sitta i sitt knä. Zayn gav Harry en mörk blick innan han också försvann till vardagsrummet, orkade inte hålla på att diskutera med Harry just nu, fastän han bara hade lust att slå till honom jävligt hårt, ingen vet ju vad Harry har gjort för att göra Louis så rädd, och han tror inte någon kommer få veta de heller.
Liam la Louis ner i sängen och drog täcket över honom. Han stod där ett tag och såg ner på honom, han såg så liten och krossad ut, verkligen krossad, som om någon har tagit hans glädje ifrån honom. Han suckade lite och skulle precis gå t när han hörde hur Louis vred sig i sängen och mött Liams ögon.
” Please…stay.. ” viskade han med rädsla i rösten och svalde hårt. Liam gick sakta tillbaka mot sängen och la sig bakom Louis i sängen medan han höll om hans kropp mot sin. Kändes rätt konstigt att ligga där och hålla om honom, Men han orkade inte bry sig, Louis behöver honom.
” He hit me…and call me stuff… ” viskade Louis efter ett tags tystnad och slöt ögonen hårt medan hans andetag började bli en aning snabbare. Liam stelnade till under honom och såg ner på Louis med oro i blicken, Harry var alltså inte så oskyldig som han påstod.
” He call me Twat…and that I should die because no one likes me..Its why I cut m self…Its why I just want to die, I can’t take this anymore “ grät Louis tyst och tog tag i Liams tröja hårt och lät tårarna rinna från hans kinder medan minnen från alla gånger Harry har bettet sig som ett svin mot honom.
Liam strök Louis rygg och svalde hårt, när Louis har somnat igen ska han allt se till så att Harry får lida, ingen ska behandla Louis så, han har inte ens någon anledning att hålla på så, eller?
Louis somnade rätt snabbt efter att ha berättat för Liam vad som hade hänt, och de verkligen gnagde honom i skinnet. Han reste sig försiktigt upp, försökte att inte väcka Louis och försvann snabbt ut från sovrummet. Han gick mot vardagsrummet och fick syn på Niall och Jenny som satt i soffan, kelade med varandra medan Zayn satt med sin mobil, troligen satt han på twitter.
” Where’s Harry? ” morrade Liam och Niall såg på honom efter att ha kysste Jenny, höjde ena ögonbrynet åt hans morrande och rykte svagt på axlarna.
” I don’t know..why? ” sa han och Zayn såg upp för att se vad som pågick.
” Nothing ” mumlade han och försvann iväg mot Harrys rum, man hörde hög musik ju allt närmre Liam kom. Han slängde upp dörren och fick syn på Harry som gjorde armhävningar på golvet, stannade dock när dörren flög upp och såg upp på Liam.
Liams blick mörknade när han fick syn på Harry, smällde igen dörren efter sig och tog ett hårt grepp om Harrys tröja.
” HOW DARE YOU?! I FUCKING TRUSTED YOU! ” röt Liam i hans ansikte och bet ihop käkarna hårt. Harry rynkade pannan och ryckte sig ifrån Liam med en mörk blick.
” I HAVEN’T DO SOMETHING YOUR TWAT ” skrek Harry och var glad för att musiken dolde en del, han vill inte att fler ska lägga sig i.
” DONT FUCKING TELL ME THAT AND STOP LIE, LOUIS HAVE TELL ME ” röt han och hade bara lust att slå till honom igen, denna gången gick Harry för långt.
Harry tystnade, stod bara där och stirrade på Liam, som om dom dödade varandra med blicken. Liam morrade till och stängde av musiken som störde honom en del.
” YOU LEAVE HIM ALONE STYLES, HE HAVE FEELINGS TO ” morrade han innan han försvann ut från rummet med tårar rinnande från hans kinder, han orkar inte hålla på med Harry, han är ett svin, men han var inte klar med honom ännu.
” Hey boys, I need to talk to you, can you guys come to me office? ” Simon hade ringt till Zayns mobil, ungefär en timme efter Liams och Harrys utbrott på varandra. Harry hade låst in sig på sitt rum, Liam satt på golvet och pratade med Josefin på telefon, hon vet exakt hur hon ska få honom lugn igen, fastän de tar tid så lugnar han sig sakta.
” Yeah sure, but I don’t think Harry and Louis come with us, Louis sleeping and Harry….Its a long story but we other can come, we’re there about 30 minutes. “ sa Zayn och la på.
Niall såg på Zayn och reste sig upp, redo att åka, Liam hade lagt på och var redan I hallen.
” Jenny, can you stay and keep a eye on Styles? ” sa Liam tyst och Jenny nickade lätt.
” Of course Liam “ log hon och kysste Niall på kinden innan killarna försvann ut. Hon visste att Liam inte litade på Harry, man såg de på honom.
Vad som hade hänt i Harrys sovrum vet dom inget om, Liam vägrar berätta så resten lät honom vara ifred, han säger alltid vad som är fel när han väl vill.
Harry hade hört när killarna stack, stannade dock i sitt rum ett bra tag till. Han skulle ta ett ”snack” med Louis, han hade berättat för Liam. Efter att ha suttit på rummet i kanske en halvtimme låste han tyst upp sin dörr. Jenny satt i soffan och såg på tv, satt med ryggen mot hans sovrum. Han svalde hårt innan han gick med raska steg mot Louis rum, ryckte upp dörren och fick syn på Louis som hoppade till i sängen, han hade sovit men vaknade med ett tyck när Harry ryckte upp dörren, och hatet flammade i hans ögon.
Utan ett ord gick Harry mot honom och tog ett fast tag om Louis tröja.
” HARRY! ” ropade Jenny och rusade fram för att stoppa honom, men Harry stod helt stilla och stirrade med hatet i ögonen rakt in i Louis livrädda.
En smäll.
Två smällar.
Tre smällar.
Louis tog alla smällar mot sin käke, tårarna strömmade ner från hans kinder medan ännu en smäll avfyrades mot hans kind. Jenny stod i bakgrunden och skrek åt Harry att sluta. Hon drog panikslaget upp sin mobil, slog skakigt in Liams mobilnummer och drog mobilen mot örat, försökte samtidigt åter igen få Harry att sluta.
Jenny grät häftigt, var så jävla rädd.
När Liam äntligen svarade i mobilen kunde hon inte göra så mycket mer än att gråta.
” COME BACK, HARRY…HE…PLEASE JUST COME ” skrek hon och kände sig hjälplös, hon kunde inte göra så mycket mer än att bara stå där och se på när Harry tog ut sin ilska på Louis, Louis som inte ens har gjort något. De är hemskt.
” JENNY! Take it easy! Tell me whats happen?! “ sa Liam från andra sidan medan han snabbt sprang mot bilen igen, struntade i Simon som ropade på honom, han måste tillbaka, snabbt.
” Harry he…He..omg please Liam, Louis bleeding, just come ” grät hon och fick syn på Louis mun som nu nästan var helt röd av hans egna blod.
_______________________________________________________________________________________
Harry är ett svin I know >:C
Vad tycker ni? c: Tycker själv de sög rätt mycket..... ._.
KOMMENTERA! Ni gör mig så pwenfnoger glad :'D 8 kommentarer på förra! :''D
Love u all kids, just want to kiss everyone!<3
Liam gick ut från sjukhuset med en sovande Louis i famnen medan Paps försökte få så många bilder på dom som möjligt.
” How do you feel Louis?! ”
” What happend?! ”
”Its everything okay with him?! ”
” Its that true that Louis have cancer?! “
Liam stängde snabbt dörren till bilen och pustade ut, dom är som galna, och är de något han inte orkar är de att svara på en massa frågor.
Louis sov fortfarande, låg över Liam, Zayn och Niall’s knä, Harry satt en bit bort med sina hörlurar i öronen och stirrade ut genom fönstret medan bilen började röra sig. De var rätt tyst i bilen medan den åkte hemåt, ingen hade något att säga direkt.
Bilen stannade utanför Harrys och Louis hus, Liam hoppade ur med resten av killarna och bar in Louis i hallen, sparkade lätt av sig skorna innan han gick iväg mot hans rum för att låta honom sova, han är inte klar med Harry ännu.
Niall gick in till vardagsrummet medan han höll Jennys hand, sjönk ner i soffan och lät henne sitta i sitt knä. Zayn gav Harry en mörk blick innan han också försvann till vardagsrummet, orkade inte hålla på att diskutera med Harry just nu, fastän han bara hade lust att slå till honom jävligt hårt, ingen vet ju vad Harry har gjort för att göra Louis så rädd, och han tror inte någon kommer få veta de heller.
Liam la Louis ner i sängen och drog täcket över honom. Han stod där ett tag och såg ner på honom, han såg så liten och krossad ut, verkligen krossad, som om någon har tagit hans glädje ifrån honom. Han suckade lite och skulle precis gå t när han hörde hur Louis vred sig i sängen och mött Liams ögon.
” Please…stay.. ” viskade han med rädsla i rösten och svalde hårt. Liam gick sakta tillbaka mot sängen och la sig bakom Louis i sängen medan han höll om hans kropp mot sin. Kändes rätt konstigt att ligga där och hålla om honom, Men han orkade inte bry sig, Louis behöver honom.
” He hit me…and call me stuff… ” viskade Louis efter ett tags tystnad och slöt ögonen hårt medan hans andetag började bli en aning snabbare. Liam stelnade till under honom och såg ner på Louis med oro i blicken, Harry var alltså inte så oskyldig som han påstod.
” He call me Twat…and that I should die because no one likes me..Its why I cut m self…Its why I just want to die, I can’t take this anymore “ grät Louis tyst och tog tag i Liams tröja hårt och lät tårarna rinna från hans kinder medan minnen från alla gånger Harry har bettet sig som ett svin mot honom.
Liam strök Louis rygg och svalde hårt, när Louis har somnat igen ska han allt se till så att Harry får lida, ingen ska behandla Louis så, han har inte ens någon anledning att hålla på så, eller?
Louis somnade rätt snabbt efter att ha berättat för Liam vad som hade hänt, och de verkligen gnagde honom i skinnet. Han reste sig försiktigt upp, försökte att inte väcka Louis och försvann snabbt ut från sovrummet. Han gick mot vardagsrummet och fick syn på Niall och Jenny som satt i soffan, kelade med varandra medan Zayn satt med sin mobil, troligen satt han på twitter.
” Where’s Harry? ” morrade Liam och Niall såg på honom efter att ha kysste Jenny, höjde ena ögonbrynet åt hans morrande och rykte svagt på axlarna.
” I don’t know..why? ” sa han och Zayn såg upp för att se vad som pågick.
” Nothing ” mumlade han och försvann iväg mot Harrys rum, man hörde hög musik ju allt närmre Liam kom. Han slängde upp dörren och fick syn på Harry som gjorde armhävningar på golvet, stannade dock när dörren flög upp och såg upp på Liam.
Liams blick mörknade när han fick syn på Harry, smällde igen dörren efter sig och tog ett hårt grepp om Harrys tröja.
” HOW DARE YOU?! I FUCKING TRUSTED YOU! ” röt Liam i hans ansikte och bet ihop käkarna hårt. Harry rynkade pannan och ryckte sig ifrån Liam med en mörk blick.
” I HAVEN’T DO SOMETHING YOUR TWAT ” skrek Harry och var glad för att musiken dolde en del, han vill inte att fler ska lägga sig i.
” DONT FUCKING TELL ME THAT AND STOP LIE, LOUIS HAVE TELL ME ” röt han och hade bara lust att slå till honom igen, denna gången gick Harry för långt.
Harry tystnade, stod bara där och stirrade på Liam, som om dom dödade varandra med blicken. Liam morrade till och stängde av musiken som störde honom en del.
” YOU LEAVE HIM ALONE STYLES, HE HAVE FEELINGS TO ” morrade han innan han försvann ut från rummet med tårar rinnande från hans kinder, han orkar inte hålla på med Harry, han är ett svin, men han var inte klar med honom ännu.
” Hey boys, I need to talk to you, can you guys come to me office? ” Simon hade ringt till Zayns mobil, ungefär en timme efter Liams och Harrys utbrott på varandra. Harry hade låst in sig på sitt rum, Liam satt på golvet och pratade med Josefin på telefon, hon vet exakt hur hon ska få honom lugn igen, fastän de tar tid så lugnar han sig sakta.
” Yeah sure, but I don’t think Harry and Louis come with us, Louis sleeping and Harry….Its a long story but we other can come, we’re there about 30 minutes. “ sa Zayn och la på.
Niall såg på Zayn och reste sig upp, redo att åka, Liam hade lagt på och var redan I hallen.
” Jenny, can you stay and keep a eye on Styles? ” sa Liam tyst och Jenny nickade lätt.
” Of course Liam “ log hon och kysste Niall på kinden innan killarna försvann ut. Hon visste att Liam inte litade på Harry, man såg de på honom.
Vad som hade hänt i Harrys sovrum vet dom inget om, Liam vägrar berätta så resten lät honom vara ifred, han säger alltid vad som är fel när han väl vill.
Harry hade hört när killarna stack, stannade dock i sitt rum ett bra tag till. Han skulle ta ett ”snack” med Louis, han hade berättat för Liam. Efter att ha suttit på rummet i kanske en halvtimme låste han tyst upp sin dörr. Jenny satt i soffan och såg på tv, satt med ryggen mot hans sovrum. Han svalde hårt innan han gick med raska steg mot Louis rum, ryckte upp dörren och fick syn på Louis som hoppade till i sängen, han hade sovit men vaknade med ett tyck när Harry ryckte upp dörren, och hatet flammade i hans ögon.
Utan ett ord gick Harry mot honom och tog ett fast tag om Louis tröja.
” HARRY! ” ropade Jenny och rusade fram för att stoppa honom, men Harry stod helt stilla och stirrade med hatet i ögonen rakt in i Louis livrädda.
En smäll.
Två smällar.
Tre smällar.
Louis tog alla smällar mot sin käke, tårarna strömmade ner från hans kinder medan ännu en smäll avfyrades mot hans kind. Jenny stod i bakgrunden och skrek åt Harry att sluta. Hon drog panikslaget upp sin mobil, slog skakigt in Liams mobilnummer och drog mobilen mot örat, försökte samtidigt åter igen få Harry att sluta.
Jenny grät häftigt, var så jävla rädd.
När Liam äntligen svarade i mobilen kunde hon inte göra så mycket mer än att gråta.
” COME BACK, HARRY…HE…PLEASE JUST COME ” skrek hon och kände sig hjälplös, hon kunde inte göra så mycket mer än att bara stå där och se på när Harry tog ut sin ilska på Louis, Louis som inte ens har gjort något. De är hemskt.
” JENNY! Take it easy! Tell me whats happen?! “ sa Liam från andra sidan medan han snabbt sprang mot bilen igen, struntade i Simon som ropade på honom, han måste tillbaka, snabbt.
” Harry he…He..omg please Liam, Louis bleeding, just come ” grät hon och fick syn på Louis mun som nu nästan var helt röd av hans egna blod.
_______________________________________________________________________________________
Harry är ett svin I know >:C
Vad tycker ni? c: Tycker själv de sög rätt mycket..... ._.
KOMMENTERA! Ni gör mig så pwenfnoger glad :'D 8 kommentarer på förra! :''D
Love u all kids, just want to kiss everyone!<3
Kapitel 5
style="text-align: center;">Harry satt utanför sjukhuset, ryggen lutad mot väggen och riktade ansiktet upp mot solen som strålade varmt. Han suckade tungt och såg sig omkring. De var ovanligt tyst med fans och paps, dom brukade oftast vara som galna på killarna. Han suckade igen och såg ner i marken, han kan inte erkänna till Louis att han försöker få Louis ur sitt liv för att han råkar ha fallit för sin bästa vän, de låter själviskt, vilket de faktiskt är, men han kan bara inte.
Han reste sig upp och fick syn på Liam, som stod en bit bort från honom. Han såg osäkert sig omkring när han fick syn på Liams mörka blick och skulle precis backa undan när Liam var framför Harry och tryckte honom mot väggen.
” WHAT HAVE YOU DONE TO HIM?!” röt han och borrade in blicken i Harrys gröna ögon, vilket kändes en aning obehagligt.
” Nothing! ” morrade Harry och försökte komma loss från Liams grepp, han vet att Liam aldrig skulle skada honom men man vet aldrig vad tidningarna gillar att skriva om situationen. Liams blick mörknade sakta.
” Don’t lie to me Styles ” morrade han och drog enkelt med sin Harry in mot sjukhuset igen, han vill inte göra någon scen utanför där alla kan se dom. Han gick in på toaletten och ställde sig med armarna i kors framför dörren, gjorde de omöjligt för Harry att fly.
” Tell me what the fuck you have done to Louis ” morrade Liam, fast en aning lugnare denna gången, blacken var dock fortfarande mörk.
Harry svalde hårt och visste inte vad han skulle ta vägen, han kan ju ljuga men är de något han suger på är de just att ljuga för Liam, säger han sanningen kommer Liam hata honom för alltid, fast de kommer han göra oavsett vad Harry gör så.
Dom stod tysta ett bra tag innan Liam suckad ljudligt och såg irriterat på Harry, som stirrade ner i marken, fortfarande inte sagt något.
” Just tell me Harry, do you know how hurt Louis is? And have you se his arms? ” sa han tyst och svalde hårt, bilder från Louis sönder skurna armar kom upp framför honom och tårar letade sig fram.
” Please Harry, no one like to see Louis like this, its kill us all ” mumlad han och Harry såg upp på honom.
Under tiden som Liam pratade med Harry satt Niall och väntade på Jenny som skulle komma om någon timme. Zayn låg fortfarande med Louis som sov, dock sov han väldigt oroligt stackarn.
Läkaren som Zayn och Liam hade pratat med innan kom in i rummet och log snett åt honom.
” Hey Zayn, have Louis said something about the scars? ” frågade han och log lite mot Zayn som såg upp. Han skakade på huvudet och gav läkaren en beklagande blick.
Dom blev tysta en stund medan läkaren höll på med Louis dropp, Zayn hade sänkt blicken och såg ner på Louis sovande ansikte, helt ärligt såg Lou nästan ut som en liten pojke när han sov, dock så hade han nu rynkat pannan och vred på sig, troligen mardrömmar.
” When can he leave the hospital? ” frågade Zayn försiktigt, utan att väcka Louis och såg upp på länkaren igen som möte hans blick med ett leende.
” Tomorrow ur on Friday ” sa han och Zayn nickade sakta, drog bak huvudet och slöt ögonen, ingen utav dom hade sovit så speciellt mycket sedan Louis åkte till sjukhuset, så Zayn var rätt trött.
*Louis dröm*
Louis satte sig ner i snön och log lite mot Harry. Dom sa inget utan satt bara framför varandra och log. N hade han chansen att berätta, berätta att han älskar honom. Inte som en vän, utan, mer, verkligen älskar. Han svalde hårt och sänkte blicken med Harry drog upp hans ansikte så att Lou var tvungen att möta hans blick, dom där vackra gröna ögonen.
” was is it love? ” frågade Harry mjukt och fick Louis helt svag av hans mjuka, små hesa röst. Lou log bara mot honom och skakade på huvudet.
” Nothing…Can I just try something? Promies to not..hate me ” sa han försiktigt och Harry nickade, log varmt mot honom medan han väntade. Louis log tillbaka men såg osäker ut, detta kan förändra allt på både ett bra och dåligt sätt.
Han tog ett djupt andetag innan han lutad sig fram för att möta hans läppar med sina, lät dom sakta och mjukt massera Harrys. Harrys läppar var söta och smakade en aning pepparmint.
Harry besvarade kyssen och la en av sina stora händer bakom Louis nacke, pressade sina läppar hårdare mot Louis medan kyssen blev allt ivrig.
Plötsligt föll mörker över honom och Harry försvann. Han satt nu på ett kallt golv någonstans, de var mörkt överallt, inte ett ljud hördes.
Lou reste sig hastigt upp och såg sig omkring, han kände att någon eller några såg på honom.
” hello? ” sa han, dock kanske lite väl tyst, men han var rädd, de kändes verkligen som att någon skulle hända.
Harry, tillsammans med några andra killar såg på honom med ett hånflin, Lou kunde dock inte riktigt se vilka dom andra killarna var.
” Harry? ” viskade han, gled ner med blicken från Harrys hånflin till hans knutna hand. Louis svalde hårt och bakade hastigt men stoppades av en vägg eller något , stirrade skräckslaget på sin vän.
Harry kom allt närmre tills han stod framför Louis, drog läpparna mot hans öra och andades med kall andedräkt mot Louis skin.
” I have to kill you Louis ” viskade han och tårar började rinna från Louis kinder.
” NO! ” sa han panikslaget, hade tänkt flytta på sig men Harry hade redan tagot tag i honom så att han inte kom någonstans.
Harry drog knivens vassa blad mot Louis arm medan han flinade brett, såg på Louis som såg helt skräckslagen ut.
Louis skrek plågsamt när han kände hur bladet åkte in under hans skin och försökte åter igen komma ifrån Harry, misslyckades dock igen. Harry fortsatte bara att skära i Louis armar tills dom var helt täckta av rinnande blod.
Kniven riktades mot Louis mage där den snabbt åkte in och vreds runt. Louis kunde inte skrika, allt som kom från honom var ett flämt och allt började sakta bli helt snurrigt omkring honom. De sista han ser är Harrys hånflin innan allt blir svart.
*stopp på drömmen*
” LOUIS! ” skrek Zayn och ruskade på Louis, som själv skrek, grät och verkade ha väldigt ont. När Louis blå ögon slogs upp pustade Zayn ut och såg på Louis skräckslagna ögon. När han såg Zayn började han gråta ännu mer, fyfan vad han hatar mardrömmar.
” shh…Its okay Louis ” viskade Zayn och drog upp Louis för att krama honom mjukt, ingenting är lätt för Louis just nu.
Harry berättade inget för Liam, han bara stod där tyst och stirrade ner i golvet tills Liam tillslut gav upp och stack från toan. Han svalde hårt och gick sakta ut för att se Niall stå och krama sin flickvän, Jenny. Han stannade till och stirrade på dom ett tag, kyssarna, blickarna, allt ville han så gärna dela med Louis, han vill de så sjukt.
Niall vände sig om och såg på Harry och log svagt, såg dock en aning osäker ut.
” Hey Harry ” sa han och Harry nickade till som ett ”hej” innan han försvann iväg för att hämta något att äta.
Liam hade kommit fram till Louis rum och rusade in när han hörde Louis skrik. Med hjärtat i halsgropen klev han in och fick syn på Louis, gråtande i Zayns famn som viskade tröstande ord i hans öra.
” Everything okay? ” sa han och satte sig bredvid dom för att joina kramen. Louis snyftade till och skakade sakta på huvudet.
” Harry ” viskade han och ännu fler tårar började rinna, scener från drömmen spelades upp vilket fick han att skaka.
” What do you mean Lou? ” viskade Zayn mjukt och strök Louis rygg som tröst när han bara började gråta ännu mer. De var tyst en stund, alla lyssnade på Louis snyftningar som kom då och då medan han försökte lugna sitt gråtande.
” I don’t know..Harry hates me…H-he…He have….Please don’t leave me alone with him ” grät Louis skräckslaget, verkligen livrädd för att killarna skulle låta honom vara ensam med Harry igen, låta honom fortsätta med sin tortyr.
” Please ” viskade han och skakade en aning, både av alla tårar och rädslan.
” We promies Louis, we promies ” viskade Liam och såg upp på Zayn som möte hans blick.
De måste vara något Harry har gjort, Varför skulle då Louis vara så himla rädd över att bli lämnad ensam tillsammans med Harry?
____________________________________________________________________________________________
Aw poor Louis :c Tycker så synd om honom </3
Vad tycker ni? :3 Borde jag skriva längre kapitel...? o_o
KOMMENTERA! och tack så jätte mycket för hela 7 kommentarer på förra inlägget, Love u all kids<3
Han reste sig upp och fick syn på Liam, som stod en bit bort från honom. Han såg osäkert sig omkring när han fick syn på Liams mörka blick och skulle precis backa undan när Liam var framför Harry och tryckte honom mot väggen.
” WHAT HAVE YOU DONE TO HIM?!” röt han och borrade in blicken i Harrys gröna ögon, vilket kändes en aning obehagligt.
” Nothing! ” morrade Harry och försökte komma loss från Liams grepp, han vet att Liam aldrig skulle skada honom men man vet aldrig vad tidningarna gillar att skriva om situationen. Liams blick mörknade sakta.
” Don’t lie to me Styles ” morrade han och drog enkelt med sin Harry in mot sjukhuset igen, han vill inte göra någon scen utanför där alla kan se dom. Han gick in på toaletten och ställde sig med armarna i kors framför dörren, gjorde de omöjligt för Harry att fly.
” Tell me what the fuck you have done to Louis ” morrade Liam, fast en aning lugnare denna gången, blacken var dock fortfarande mörk.
Harry svalde hårt och visste inte vad han skulle ta vägen, han kan ju ljuga men är de något han suger på är de just att ljuga för Liam, säger han sanningen kommer Liam hata honom för alltid, fast de kommer han göra oavsett vad Harry gör så.
Dom stod tysta ett bra tag innan Liam suckad ljudligt och såg irriterat på Harry, som stirrade ner i marken, fortfarande inte sagt något.
” Just tell me Harry, do you know how hurt Louis is? And have you se his arms? ” sa han tyst och svalde hårt, bilder från Louis sönder skurna armar kom upp framför honom och tårar letade sig fram.
” Please Harry, no one like to see Louis like this, its kill us all ” mumlad han och Harry såg upp på honom.
Under tiden som Liam pratade med Harry satt Niall och väntade på Jenny som skulle komma om någon timme. Zayn låg fortfarande med Louis som sov, dock sov han väldigt oroligt stackarn.
Läkaren som Zayn och Liam hade pratat med innan kom in i rummet och log snett åt honom.
” Hey Zayn, have Louis said something about the scars? ” frågade han och log lite mot Zayn som såg upp. Han skakade på huvudet och gav läkaren en beklagande blick.
Dom blev tysta en stund medan läkaren höll på med Louis dropp, Zayn hade sänkt blicken och såg ner på Louis sovande ansikte, helt ärligt såg Lou nästan ut som en liten pojke när han sov, dock så hade han nu rynkat pannan och vred på sig, troligen mardrömmar.
” When can he leave the hospital? ” frågade Zayn försiktigt, utan att väcka Louis och såg upp på länkaren igen som möte hans blick med ett leende.
” Tomorrow ur on Friday ” sa han och Zayn nickade sakta, drog bak huvudet och slöt ögonen, ingen utav dom hade sovit så speciellt mycket sedan Louis åkte till sjukhuset, så Zayn var rätt trött.
*Louis dröm*
Louis satte sig ner i snön och log lite mot Harry. Dom sa inget utan satt bara framför varandra och log. N hade han chansen att berätta, berätta att han älskar honom. Inte som en vän, utan, mer, verkligen älskar. Han svalde hårt och sänkte blicken med Harry drog upp hans ansikte så att Lou var tvungen att möta hans blick, dom där vackra gröna ögonen.
” was is it love? ” frågade Harry mjukt och fick Louis helt svag av hans mjuka, små hesa röst. Lou log bara mot honom och skakade på huvudet.
” Nothing…Can I just try something? Promies to not..hate me ” sa han försiktigt och Harry nickade, log varmt mot honom medan han väntade. Louis log tillbaka men såg osäker ut, detta kan förändra allt på både ett bra och dåligt sätt.
Han tog ett djupt andetag innan han lutad sig fram för att möta hans läppar med sina, lät dom sakta och mjukt massera Harrys. Harrys läppar var söta och smakade en aning pepparmint.
Harry besvarade kyssen och la en av sina stora händer bakom Louis nacke, pressade sina läppar hårdare mot Louis medan kyssen blev allt ivrig.
Plötsligt föll mörker över honom och Harry försvann. Han satt nu på ett kallt golv någonstans, de var mörkt överallt, inte ett ljud hördes.
Lou reste sig hastigt upp och såg sig omkring, han kände att någon eller några såg på honom.
” hello? ” sa han, dock kanske lite väl tyst, men han var rädd, de kändes verkligen som att någon skulle hända.
Harry, tillsammans med några andra killar såg på honom med ett hånflin, Lou kunde dock inte riktigt se vilka dom andra killarna var.
” Harry? ” viskade han, gled ner med blicken från Harrys hånflin till hans knutna hand. Louis svalde hårt och bakade hastigt men stoppades av en vägg eller något , stirrade skräckslaget på sin vän.
Harry kom allt närmre tills han stod framför Louis, drog läpparna mot hans öra och andades med kall andedräkt mot Louis skin.
” I have to kill you Louis ” viskade han och tårar började rinna från Louis kinder.
” NO! ” sa han panikslaget, hade tänkt flytta på sig men Harry hade redan tagot tag i honom så att han inte kom någonstans.
Harry drog knivens vassa blad mot Louis arm medan han flinade brett, såg på Louis som såg helt skräckslagen ut.
Louis skrek plågsamt när han kände hur bladet åkte in under hans skin och försökte åter igen komma ifrån Harry, misslyckades dock igen. Harry fortsatte bara att skära i Louis armar tills dom var helt täckta av rinnande blod.
Kniven riktades mot Louis mage där den snabbt åkte in och vreds runt. Louis kunde inte skrika, allt som kom från honom var ett flämt och allt började sakta bli helt snurrigt omkring honom. De sista han ser är Harrys hånflin innan allt blir svart.
*stopp på drömmen*
” LOUIS! ” skrek Zayn och ruskade på Louis, som själv skrek, grät och verkade ha väldigt ont. När Louis blå ögon slogs upp pustade Zayn ut och såg på Louis skräckslagna ögon. När han såg Zayn började han gråta ännu mer, fyfan vad han hatar mardrömmar.
” shh…Its okay Louis ” viskade Zayn och drog upp Louis för att krama honom mjukt, ingenting är lätt för Louis just nu.
Harry berättade inget för Liam, han bara stod där tyst och stirrade ner i golvet tills Liam tillslut gav upp och stack från toan. Han svalde hårt och gick sakta ut för att se Niall stå och krama sin flickvän, Jenny. Han stannade till och stirrade på dom ett tag, kyssarna, blickarna, allt ville han så gärna dela med Louis, han vill de så sjukt.
Niall vände sig om och såg på Harry och log svagt, såg dock en aning osäker ut.
” Hey Harry ” sa han och Harry nickade till som ett ”hej” innan han försvann iväg för att hämta något att äta.
Liam hade kommit fram till Louis rum och rusade in när han hörde Louis skrik. Med hjärtat i halsgropen klev han in och fick syn på Louis, gråtande i Zayns famn som viskade tröstande ord i hans öra.
” Everything okay? ” sa han och satte sig bredvid dom för att joina kramen. Louis snyftade till och skakade sakta på huvudet.
” Harry ” viskade han och ännu fler tårar började rinna, scener från drömmen spelades upp vilket fick han att skaka.
” What do you mean Lou? ” viskade Zayn mjukt och strök Louis rygg som tröst när han bara började gråta ännu mer. De var tyst en stund, alla lyssnade på Louis snyftningar som kom då och då medan han försökte lugna sitt gråtande.
” I don’t know..Harry hates me…H-he…He have….Please don’t leave me alone with him ” grät Louis skräckslaget, verkligen livrädd för att killarna skulle låta honom vara ensam med Harry igen, låta honom fortsätta med sin tortyr.
” Please ” viskade han och skakade en aning, både av alla tårar och rädslan.
” We promies Louis, we promies ” viskade Liam och såg upp på Zayn som möte hans blick.
De måste vara något Harry har gjort, Varför skulle då Louis vara så himla rädd över att bli lämnad ensam tillsammans med Harry?
____________________________________________________________________________________________
Aw poor Louis :c Tycker så synd om honom </3
Vad tycker ni? :3 Borde jag skriva längre kapitel...? o_o
KOMMENTERA! och tack så jätte mycket för hela 7 kommentarer på förra inlägget, Love u all kids<3
Kapitel 4
När Louis vaknar igen nästa morgon satt Liam bredvid honom medan Niall och Zayn sov på en var sin stol en bit bort. Han log svagt åt dom och vände blicken mot Liam som såg upp på Louis med ett svagt leende.
” How do you feel? ” sa han lugnt och hans ögon verkade söka efter något i Louis ansiksuttryck.
” honestly, feel like that I have been hiting by a bus ” sa Louis med hes röst och svalde hårt, de brände i halsen fortfarande, vilket fick honom att gö en grimars.
Liam log beklagande och strök Louis kind med sin tumme svagt, de tog kol på honom att se Louis så svag.
De blev tyst mellan dom, allt som hördes var snackningar från Zayn och Niall, vilket Lou inte knde låta bli att små le åt. Han suckade lite och såg sig omkring, han hade inte haft så mycket ork att kolla sig omkring, de har varit så mycket som har hänt. De var väl inget speciellt med rummet, de var väldigt mycket vitt och de luktade, sjukhus.
” Weres Harry? ” frågade Lou och såg på Liam, som snabbt fick en orolig blick.
” No one knows, he left when we come here to the hospital ” sa han tyst och precis då flög dörren upp och en lång smal kille med brunt krulligt hår stod i dörröppningen, Harry.
” Smällen hade fått Niall och Zayn att hoppa till och stirrade skräckslagna mot dörröppningen, lugnande snabbt ner sig när de bara var Harry.
De var åter igen tyst i rummet.
” Can I talk to Harry…? Alone..? ” sa Louis försiktigt och Liam nickade, såg på Zayn och Niall som rdan hade rest sig upp för att gå ut och lämna Louis med Harry.
När dom hade gått ut från rummet och stängt dörren efter sig sjönk Harry osäkert ner på en stol där Zayn innan hade suttit på och stirrade på Louis med tom, kall blick.
Först sa ingen något utan bara stirrade på varandra, Louis hade mycket att fråga honom men ville inte att Harry skulle tappa humöret vilket han gör lätt nu för tiden.
” Why did you left? ” frågade Lou efter ett tags tystnad och bet sig svagt i underläppen, aning orolig för Harrys svar.
” Becauce I wanted some free space.. ” mumlade Harry och sänkte blicken. Tysnad igen.
“ Why do you hate me so much? What have I done to you? “ Louis stirrade på Harry och kände att tårar var påväg att leta sig fram från hans kinder, han vill ha ett svar på varför han är så hatad.
” I….Because…I-I…I dont know ” sa Harry tyst och fortsatte att stirra ner i marken. Han vet inte? Okej så han bara hatar Lou för ingenting?
” Okay, so you just make me feel like no one likes me and everything?! Seriously Styles, do you even know how fucking much its hurts everytime you beats me or call me thing like Twat?! Its fucking hurts Harry! “ Louis struntade i att han hade börjat skrika, tårar rann sakta ner från hans kinder medan han fortsatte att stirra på Harry som spänd sig en aning.
” and you don teven know why you doing this to me?! ” grät han och just nu hade han verkligen bara lust att få Harry att känna samma smärta som han har känt så länge.
Harry förblev tyst, stirrade bara ner i golvet utan ett ljud.
” I dont think you even should be here, you dont care about me anyway ” mumlade Louis och med de rest sig Harry hastigt upp och gick mot Louis med bestämda steg.
Rädslan kom som en våg över Louis medan Harry nu stod med ansiktet bara någon centimeter från sitt egna, kunde he mörkret i hans ögon vilket gjorde honom ännu räddare.
” I don’t think that you want to know ” morrade han innan Harry förvann ut från dörren.
Louis satt kvar, chockad och helt torr i halsen efter att ha varit så rädd att Harry skulle nita honom eller något.
Liam rusade in efter att ha sett Harry storma ut från rummet, och man hade tydligt hört Louis skrika på honom. Han såg på Louis som satt helt stel och stirrade in i väggen medan tårar rann ner från hans kinder.
” What happend? ” sa Liam oroligt och var snabbt bredvid Louis. Zayn och Niall kom snabbt in och stod på var sin sida av Louis, ingen reaktion från honom.
” Lou? Please look at me ” sa Niall med gråten i halsen och Louis vred sakta huvudet mot honom.
” Can you tell us what happend? ” sa Zayn lugnt och alla tre stod och såg oroligt på Louis som började gråta ännu mer.
” Soory I cant… ” sa Niall och försvann ut från rummet. Han klarar inte av att se Louis så, krossad, bokstavligt. Man kunde se smärtan i hans ögon. Han satte sig en bit bort från Louis rum och sjönk ner på golvet med ryggen mot väggen, lät tårarna rulla från kinderna.
Det krossade alla att se Louis sådan, han var alltid den som var glad, skrattade och hade sig, var de något han aldrig visade var när han grät.
Niall drog upp sin mobil och bläddrade igenom sina kontakter, han behöver prata med någon. Den ända person som han kom på nu var Jenny, hans flickvän sedan 1 månad tillbaka.
Han letade rätt på hennes nummer och lät signalerna gå fram, försökte att så tårarna att sluta rinna under tiden han väntade på att hon skulle svara.
” Hey babe ” hör han en välbekant röst säga frånandra sidan mobilen, ett svagt leende syns på hans läppar, han saknar henne, verkligen saknar.
” Hey love…do you have time to talk? ” frågade Niall och försökte låta så normal i rösten som möjligt, men efter att ha gråtit så mycket som har gjort dom senaste timmarna avslöjade hans röst rätt mycket.
” yeah sure, Niall have you crying? I have heard what happend with Louis, is everything okey? ” frågade Jenny oroligt.
“ mmh…yeah..sorry but I can’t take it…See Louis so…week…its breaks my heart, its so fucking hard to see “ sa Niall och ännu fler tårar rann ner från hans kinder, ingen kan nog inse hur mycket de krossar honom att se sin bästa vän så svag och krossad.
” aw babe..do you want me to come? I can take a train to London as fast as I can, okey babe? “ sa Jenny och tog tag i sin laptop för att boka biljetter på en gång.
Zayn och Liam satt kvar inne hos Louis och höll om honom mjukt medan han grät sig själv till sömns. Stackaren grät så mycket att han inte ens kunde förklara vad som hade hänt. De är något mellan Harry och Louis som inte stämmer.
Liam släppte försiktigt Louis kropp och såg på Zayn som hade lagt sig i sängen bredvid Lou och hade Louis huvud mot sin bröstkorg, precis så som Harry brukade ligga med Lou.
” I think its someting between Harry and Louis…Harry and Lou live together for gods seek… “ sa Liam, mest till sig själv men Zayn såg upp på honom och nickade sakta.
” Look at his arms… ” viskad Zayn och drog upp en av Louis armar som log runt hans mage. Handlederna var täcka av ärr och en del blåmärken, vissa gamla och vissa såg rätt nya ut. Liam la en hand framför munnen i chock medan han stirrade på Louis arm.
Nu när han tänker efter, Lou har varit rätt olik sig själv sedan han kom ut som Bi. Han stirrade ner mot golvet medan tankarna flög runt i huvudet på honom.
Hans sätt att skatta, le, prata. Louis har knappt skrattat sedan dess, leende kunde man se, men de var inga riktiga leenden, Han har varit väldigt tystlåten.
Liam stelnade till och såg upp på Zayn som såg tillbaka med en frågande blick.
” You know when we all was on Harry’s and we all ate together? ” sa Liam och Zayn nickade sakta, fortfarande en aning förvirrad över vad Liam snackar om.
” Did you see something differens with Louis? Because what I remember, Lou didn’t eat…Just little, and his eyes when Harry saw on hi- ” Liam stannade upp mitt i meningen och hans blick blev en aning mörk.
” Liam, you freak me out, what is it? ” sa Zayn oroligt och försökte möta Liams blick.
Liam reste sig upp och möte tillslut Zayns blick.
” I gonna take a looooong talk with Styles ” sa han kallt och försvann ut från rummet. Zayn svalde hårt och såg ner på Louis som rörde sig oroligt i sömnen. När Liam använde Harrys efternamn sådär betyder de att Harry är i trubbel, dock fattad han fortfarande inte varför.
Vad har Harry med allt att göra?
___________________________________________________________________________________
Oh no, Harry är i trubbel *dudududuuuuun*
Vad tycker ni om kapitlet? c: Suttit hela dagen med de för att få de så bra som möjligt owo
Kommentera barn! :'D Ni var jätte duktiga igår, får se om ni kan vara lika duktiga idag :'3
” How do you feel? ” sa han lugnt och hans ögon verkade söka efter något i Louis ansiksuttryck.
” honestly, feel like that I have been hiting by a bus ” sa Louis med hes röst och svalde hårt, de brände i halsen fortfarande, vilket fick honom att gö en grimars.
Liam log beklagande och strök Louis kind med sin tumme svagt, de tog kol på honom att se Louis så svag.
De blev tyst mellan dom, allt som hördes var snackningar från Zayn och Niall, vilket Lou inte knde låta bli att små le åt. Han suckade lite och såg sig omkring, han hade inte haft så mycket ork att kolla sig omkring, de har varit så mycket som har hänt. De var väl inget speciellt med rummet, de var väldigt mycket vitt och de luktade, sjukhus.
” Weres Harry? ” frågade Lou och såg på Liam, som snabbt fick en orolig blick.
” No one knows, he left when we come here to the hospital ” sa han tyst och precis då flög dörren upp och en lång smal kille med brunt krulligt hår stod i dörröppningen, Harry.
” Smällen hade fått Niall och Zayn att hoppa till och stirrade skräckslagna mot dörröppningen, lugnande snabbt ner sig när de bara var Harry.
De var åter igen tyst i rummet.
” Can I talk to Harry…? Alone..? ” sa Louis försiktigt och Liam nickade, såg på Zayn och Niall som rdan hade rest sig upp för att gå ut och lämna Louis med Harry.
När dom hade gått ut från rummet och stängt dörren efter sig sjönk Harry osäkert ner på en stol där Zayn innan hade suttit på och stirrade på Louis med tom, kall blick.
Först sa ingen något utan bara stirrade på varandra, Louis hade mycket att fråga honom men ville inte att Harry skulle tappa humöret vilket han gör lätt nu för tiden.
” Why did you left? ” frågade Lou efter ett tags tystnad och bet sig svagt i underläppen, aning orolig för Harrys svar.
” Becauce I wanted some free space.. ” mumlade Harry och sänkte blicken. Tysnad igen.
“ Why do you hate me so much? What have I done to you? “ Louis stirrade på Harry och kände att tårar var påväg att leta sig fram från hans kinder, han vill ha ett svar på varför han är så hatad.
” I….Because…I-I…I dont know ” sa Harry tyst och fortsatte att stirra ner i marken. Han vet inte? Okej så han bara hatar Lou för ingenting?
” Okay, so you just make me feel like no one likes me and everything?! Seriously Styles, do you even know how fucking much its hurts everytime you beats me or call me thing like Twat?! Its fucking hurts Harry! “ Louis struntade i att han hade börjat skrika, tårar rann sakta ner från hans kinder medan han fortsatte att stirra på Harry som spänd sig en aning.
” and you don teven know why you doing this to me?! ” grät han och just nu hade han verkligen bara lust att få Harry att känna samma smärta som han har känt så länge.
Harry förblev tyst, stirrade bara ner i golvet utan ett ljud.
” I dont think you even should be here, you dont care about me anyway ” mumlade Louis och med de rest sig Harry hastigt upp och gick mot Louis med bestämda steg.
Rädslan kom som en våg över Louis medan Harry nu stod med ansiktet bara någon centimeter från sitt egna, kunde he mörkret i hans ögon vilket gjorde honom ännu räddare.
” I don’t think that you want to know ” morrade han innan Harry förvann ut från dörren.
Louis satt kvar, chockad och helt torr i halsen efter att ha varit så rädd att Harry skulle nita honom eller något.
Liam rusade in efter att ha sett Harry storma ut från rummet, och man hade tydligt hört Louis skrika på honom. Han såg på Louis som satt helt stel och stirrade in i väggen medan tårar rann ner från hans kinder.
” What happend? ” sa Liam oroligt och var snabbt bredvid Louis. Zayn och Niall kom snabbt in och stod på var sin sida av Louis, ingen reaktion från honom.
” Lou? Please look at me ” sa Niall med gråten i halsen och Louis vred sakta huvudet mot honom.
” Can you tell us what happend? ” sa Zayn lugnt och alla tre stod och såg oroligt på Louis som började gråta ännu mer.
” Soory I cant… ” sa Niall och försvann ut från rummet. Han klarar inte av att se Louis så, krossad, bokstavligt. Man kunde se smärtan i hans ögon. Han satte sig en bit bort från Louis rum och sjönk ner på golvet med ryggen mot väggen, lät tårarna rulla från kinderna.
Det krossade alla att se Louis sådan, han var alltid den som var glad, skrattade och hade sig, var de något han aldrig visade var när han grät.
Niall drog upp sin mobil och bläddrade igenom sina kontakter, han behöver prata med någon. Den ända person som han kom på nu var Jenny, hans flickvän sedan 1 månad tillbaka.
Han letade rätt på hennes nummer och lät signalerna gå fram, försökte att så tårarna att sluta rinna under tiden han väntade på att hon skulle svara.
” Hey babe ” hör han en välbekant röst säga frånandra sidan mobilen, ett svagt leende syns på hans läppar, han saknar henne, verkligen saknar.
” Hey love…do you have time to talk? ” frågade Niall och försökte låta så normal i rösten som möjligt, men efter att ha gråtit så mycket som har gjort dom senaste timmarna avslöjade hans röst rätt mycket.
” yeah sure, Niall have you crying? I have heard what happend with Louis, is everything okey? ” frågade Jenny oroligt.
“ mmh…yeah..sorry but I can’t take it…See Louis so…week…its breaks my heart, its so fucking hard to see “ sa Niall och ännu fler tårar rann ner från hans kinder, ingen kan nog inse hur mycket de krossar honom att se sin bästa vän så svag och krossad.
” aw babe..do you want me to come? I can take a train to London as fast as I can, okey babe? “ sa Jenny och tog tag i sin laptop för att boka biljetter på en gång.
Zayn och Liam satt kvar inne hos Louis och höll om honom mjukt medan han grät sig själv till sömns. Stackaren grät så mycket att han inte ens kunde förklara vad som hade hänt. De är något mellan Harry och Louis som inte stämmer.
Liam släppte försiktigt Louis kropp och såg på Zayn som hade lagt sig i sängen bredvid Lou och hade Louis huvud mot sin bröstkorg, precis så som Harry brukade ligga med Lou.
” I think its someting between Harry and Louis…Harry and Lou live together for gods seek… “ sa Liam, mest till sig själv men Zayn såg upp på honom och nickade sakta.
” Look at his arms… ” viskad Zayn och drog upp en av Louis armar som log runt hans mage. Handlederna var täcka av ärr och en del blåmärken, vissa gamla och vissa såg rätt nya ut. Liam la en hand framför munnen i chock medan han stirrade på Louis arm.
Nu när han tänker efter, Lou har varit rätt olik sig själv sedan han kom ut som Bi. Han stirrade ner mot golvet medan tankarna flög runt i huvudet på honom.
Hans sätt att skatta, le, prata. Louis har knappt skrattat sedan dess, leende kunde man se, men de var inga riktiga leenden, Han har varit väldigt tystlåten.
Liam stelnade till och såg upp på Zayn som såg tillbaka med en frågande blick.
” You know when we all was on Harry’s and we all ate together? ” sa Liam och Zayn nickade sakta, fortfarande en aning förvirrad över vad Liam snackar om.
” Did you see something differens with Louis? Because what I remember, Lou didn’t eat…Just little, and his eyes when Harry saw on hi- ” Liam stannade upp mitt i meningen och hans blick blev en aning mörk.
” Liam, you freak me out, what is it? ” sa Zayn oroligt och försökte möta Liams blick.
Liam reste sig upp och möte tillslut Zayns blick.
” I gonna take a looooong talk with Styles ” sa han kallt och försvann ut från rummet. Zayn svalde hårt och såg ner på Louis som rörde sig oroligt i sömnen. När Liam använde Harrys efternamn sådär betyder de att Harry är i trubbel, dock fattad han fortfarande inte varför.
Vad har Harry med allt att göra?
___________________________________________________________________________________
Oh no, Harry är i trubbel *dudududuuuuun*
Vad tycker ni om kapitlet? c: Suttit hela dagen med de för att få de så bra som möjligt owo
Kommentera barn! :'D Ni var jätte duktiga igår, får se om ni kan vara lika duktiga idag :'3
Kapitel 3
style="text-align: center;">De var hysteriskt när Lou hade försvunnit från medvetande. Niall grät, Zayn hade panik, Liam sprang runt för att se till så att alla var okej, Harry, bara satt och stirrade. Han rörde inte en muskel i kroppen utan bara satt i soffan och stirrade ut i tomma intet. De var hans fel, han gör allt skit för Louis och nu, mitt under en intervju spyr han blod och försvinner ut medvetande.
Ambulansen hade anlänt och två läkare, även några vakter, kom in scenen. Vakterna höll tillbaka publiken, minst halva var directioners som gärna ville komma fram för att se hur Louis mår.
En aning blod rann ner från Louis mungipa, munnen var vidöppen och han såg ut att sova, förutom att han såg väldigt vit ut.
Läkarna började jobba för att se till så att han mådde bra medan Liam stod och höll om Niall som grät fortfarande. Harry reste sig sakta upp från där han satt och såg på Louis kropp bakom soffan. Hans bröstkorg åkte svagt upp och ner, tecken på att han inte är död i alla fall.
Läkarna bar upp Louis på en bår och gav sig snabbt iväg mot ambulansen som skulle ta honom till sjukhus snabbt som möjligt. Liam, Niall, Zayn och Harry skyndade sig mot bilen Paul hade hämtat åt dom så att dom så snabbt som möjligt kunde komma iväg. Intervjun avbröts och publiken fick gå där ifrån, oroliga över vad som hände med Louis egentligen.
Ingen sa ett ljud i bilen, alla satt bara tysta och stirrade ner i golvet eller ut genom fönstret. På radion spelades deras låt ”moments” vilket gjorde allt sorgligare än vad de redan var. Niall hade lagt huvudet på Liams axel, Zayn och Harry satt bara tysta och stirrade ut genom var sitt fönster, Zayn hade tårar i ögonen när Louis solo kom i låten och Harry stängde snabbt av radion, han orkade inte med de just nu, de plågade alla inom bords av att höra Louis sjunga på radio när om är påväg till sjukhuset.
Tysnad igen, obehaglig tysnad.
Killarna satt utanför Louis rum på sjukhust, väntar på att få veta hur han mår och om han har vaknat, men inte ett ljud. Harry hade gått iväg då han inte ville att dom andra ska se honom, han ville vara ensam. Niall hade somnat i Liams famn efter all gråt, Zayn var ute och rökte, för typ 3:e gången, när han blir orolig går han ut och röker. Liam suckade tungt och drog upp mobilen och gick in på twitter, Fansen var helt panikslagna efter att ha sett bilder och rykten om att Louis låg på sjukhus.
// Waiting…Poor Niall, sleeping in my arms. // skrev han och la sedan ifrån den igen, lyssnade på Nialls svaga snarkningar i sin famn och log lite.
Liams mobil började ringa, för typ 100 gången sedan dom anlände till sjukhuset vilket var för flera timmar sedan. Han kollade på skärmen och log lite för sig själv, Josefin som han håller på att dejta.
” Hey love ” sägr han efter att ha klickat på svara och dragit mobilen mot örat. Niall rörde sig oroligt i sömnen i hans famn vilket fick honom att le en aning mer, Niall såg så söt t när han sov, de måste han erkänna.
” Hey babe, How do you feel? I saw on Twitter that Louis is on the Hospital, are everyone okay? ” sa Josefin med orolig röst på andra sidan. Hon satt hemma och löste igenom allt som skrev som Louis just nu överallt på nätet, de var rena kallabaliken överallt.
” Yeah, Im okay..Niall sleeping in my arms, Zayn smoking, again and Harry left, We haven’t heard something from Louis yet, and its freaks me out! ” sa Liam med orolig röst och bet sig hårt i läppen.
” babe…Everything gonna be alright, do you want me to come to the hospital? ” Frågade Josefin, fortfarande en aning orolig för Liam.
” No its okay babe, I have three kids to take care off ” sa han, halv skämtande. Dom snackade ett tag till innan en läkare kom fram till Liam.
Ambulansen hade anlänt och två läkare, även några vakter, kom in scenen. Vakterna höll tillbaka publiken, minst halva var directioners som gärna ville komma fram för att se hur Louis mår.
En aning blod rann ner från Louis mungipa, munnen var vidöppen och han såg ut att sova, förutom att han såg väldigt vit ut.
Läkarna började jobba för att se till så att han mådde bra medan Liam stod och höll om Niall som grät fortfarande. Harry reste sig sakta upp från där han satt och såg på Louis kropp bakom soffan. Hans bröstkorg åkte svagt upp och ner, tecken på att han inte är död i alla fall.
Läkarna bar upp Louis på en bår och gav sig snabbt iväg mot ambulansen som skulle ta honom till sjukhus snabbt som möjligt. Liam, Niall, Zayn och Harry skyndade sig mot bilen Paul hade hämtat åt dom så att dom så snabbt som möjligt kunde komma iväg. Intervjun avbröts och publiken fick gå där ifrån, oroliga över vad som hände med Louis egentligen.
Ingen sa ett ljud i bilen, alla satt bara tysta och stirrade ner i golvet eller ut genom fönstret. På radion spelades deras låt ”moments” vilket gjorde allt sorgligare än vad de redan var. Niall hade lagt huvudet på Liams axel, Zayn och Harry satt bara tysta och stirrade ut genom var sitt fönster, Zayn hade tårar i ögonen när Louis solo kom i låten och Harry stängde snabbt av radion, han orkade inte med de just nu, de plågade alla inom bords av att höra Louis sjunga på radio när om är påväg till sjukhuset.
Tysnad igen, obehaglig tysnad.
Killarna satt utanför Louis rum på sjukhust, väntar på att få veta hur han mår och om han har vaknat, men inte ett ljud. Harry hade gått iväg då han inte ville att dom andra ska se honom, han ville vara ensam. Niall hade somnat i Liams famn efter all gråt, Zayn var ute och rökte, för typ 3:e gången, när han blir orolig går han ut och röker. Liam suckade tungt och drog upp mobilen och gick in på twitter, Fansen var helt panikslagna efter att ha sett bilder och rykten om att Louis låg på sjukhus.
// Waiting…Poor Niall, sleeping in my arms. // skrev han och la sedan ifrån den igen, lyssnade på Nialls svaga snarkningar i sin famn och log lite.
Liams mobil började ringa, för typ 100 gången sedan dom anlände till sjukhuset vilket var för flera timmar sedan. Han kollade på skärmen och log lite för sig själv, Josefin som han håller på att dejta.
” Hey love ” sägr han efter att ha klickat på svara och dragit mobilen mot örat. Niall rörde sig oroligt i sömnen i hans famn vilket fick honom att le en aning mer, Niall såg så söt t när han sov, de måste han erkänna.
” Hey babe, How do you feel? I saw on Twitter that Louis is on the Hospital, are everyone okay? ” sa Josefin med orolig röst på andra sidan. Hon satt hemma och löste igenom allt som skrev som Louis just nu överallt på nätet, de var rena kallabaliken överallt.
” Yeah, Im okay..Niall sleeping in my arms, Zayn smoking, again and Harry left, We haven’t heard something from Louis yet, and its freaks me out! ” sa Liam med orolig röst och bet sig hårt i läppen.
” babe…Everything gonna be alright, do you want me to come to the hospital? ” Frågade Josefin, fortfarande en aning orolig för Liam.
” No its okay babe, I have three kids to take care off ” sa han, halv skämtande. Dom snackade ett tag till innan en läkare kom fram till Liam.
” I have to go babe, Love you ” sa han snabbt innan han la på och såg upp på läkaren. Niall sov fortfarande i Liams famn, Zayn kom in och satte sig bredvid Liam med en aning hopp i ögonen när han såg på läkaren.
” I have some questions abot Louis ” sa läkaren och såg en aning allvaligt på Liam som sagta nickade.
” Do you know if Louis is on drugs? ”
” no! No he dont! ” sa både Liam och Zayn i mun på varandra, dom tror i alla fall inte att Louis gör de.
Läkaren nickade, skrev ner något och såg sedan upp igen.
” Okay, we have found scars on his arms, do you know something about that? He also have bruises back of his head and on the waist ” förklarade läkaren och Zayn såg chockad ut, medan Liam blev ännu oroligare, om de är någon som vet så är de Harry, han bor ju för tusan i samma hus som Louis. Men varför skulle Louis få för sig att skära sig?
” no..We dont know something about that…But I maybe know someone how does ” sa Liam och drog snabbt upp mobilen för att ringa Harry.
” Great, Im coming back soon ” sa läkaren log lite mot dom.
” oh, and Louis have wokend up, you guys can go in ” sa läkaren innan han försvann.
Louis låg med slutna ögon i sängen och andades tungt, han minns inte så mycket om vad som hände, bara att han började spy. När dörren öppnades öppnade han sagta ögonen och fick syn på Zayn. Han log svagt men de försvann igen.
Dom sa inget, Zayn satte sig bredvid Louis och log svagt, väntade på att Liam och Niall skulle komma in.
Lou slöt ögonen igen och försökte somna om, han var trött, utsliten och kände sig svag. Hela kroppen värke, som vanligt.
Efter kanske en halvtimme kom Liam och Niall in, Louis orkade dock inte öppna ögonen utan låg bara och lyssnade. Dom diskuterade om någotom Harry, mer hörde han inte förrän han somnade.
______________________________________________________________________________
Rätt segt inlägg men jag har ju skrivit 2 kapitel idag :D *applåderar för mig själv*
Vad tycker ni? c: Jag sitter och små hatar harry för att han inte gör något den saken >:C
KOMMENTERA! :D <33
Kapitel 2
style="text-align: center;">Louis hade hittat en burk med lugnande i skåpet, tog 3 stycken och svalde dom snabbt med ett glas vatten. Han sjönk ner på de kalla badrums golvet och svalde hårt. Visst dom lugnande tabletterna får honom att bli lugn, men han känner fortfarande smärta, djup smärta i hjärtat.
Vad var de som gick så fel?
Louis såg till så att dörren var låst innan han hukade sig framför toaletten och stirrade ner, öppnade sakta munnen innan han stoppade in två av sina fingrar och smekte bakre delen av halsen.
Magen började protestera men Lou fortsatte, struntade i att ännu fler tårar började rinna ner från hans kinder, maten skulle upp punkt slut.
De brände i halsen när han äntligen fick upp en del av de han innan hade ätit. Fortsatte att trycka in fingrarna tills spyorna hade en aning blodfärg i sig, vilket betyder att han har fått upp allt som finns i magen på honom.
De brände i halsen, sved i ögonen och magen protesterade med enorma smärtor, men dom smärtorna kändes bättre än dom som Harry gav honom.
Louis reste sig upp från golvet, borstade tänderna och gick sedan ut för att dricka något, struntade i att han hade spytt upp tabletterna igen, de kändes bara skönt.
Harry låg i sin säng och stirrade upp i taket. Han kunde höra Louis gråtande, även hur han kved av smärta i badrummet bredvid. Visst de är han som orsakar att Louis mår som han gör, men han är tvungen att göra de. Han vill inte att all hat ska vändas mot honom.
De är fegt av honom att göra så, få Louis att plågas ännu mer, men han tänker aldrig erkänna att han också har känslor för Louis, aldrig. Han är inte gay, han kan inte vara de.
Louis hade somnat på soffan med en tavla på honom och Harry tryckt mot bröstet. Han saknade tiden där dom två var så nära varan, kunde sitta i timmar och prata om allt mellan himmel och jord.
Han rörde sig oroligt i sömnen, mardrömmar. De är alltid samma varje natt, och han vaknar allitd precis på samma ställe.
Louis sitter i ett mörkt rum, fastbunden på en stol. De är kallt och fuktigt, de ända som hörs är hans ena hjärtslag som slår hårt mot bröstet. Plötsligt går Harry mot honom med Liam, Zayn och Niall efter sig, alla har ett stort flin på läpparna och stirrar på Louis med hat i ögonen.
” come on guys, we kill him ” hör man Harrys mörka röst eka i rummet och Harry drar fram en kniv ur flickan, går närmre….och närmre…och närmre.
Vad var de som gick så fel?
Louis såg till så att dörren var låst innan han hukade sig framför toaletten och stirrade ner, öppnade sakta munnen innan han stoppade in två av sina fingrar och smekte bakre delen av halsen.
Magen började protestera men Lou fortsatte, struntade i att ännu fler tårar började rinna ner från hans kinder, maten skulle upp punkt slut.
De brände i halsen när han äntligen fick upp en del av de han innan hade ätit. Fortsatte att trycka in fingrarna tills spyorna hade en aning blodfärg i sig, vilket betyder att han har fått upp allt som finns i magen på honom.
De brände i halsen, sved i ögonen och magen protesterade med enorma smärtor, men dom smärtorna kändes bättre än dom som Harry gav honom.
Louis reste sig upp från golvet, borstade tänderna och gick sedan ut för att dricka något, struntade i att han hade spytt upp tabletterna igen, de kändes bara skönt.
Harry låg i sin säng och stirrade upp i taket. Han kunde höra Louis gråtande, även hur han kved av smärta i badrummet bredvid. Visst de är han som orsakar att Louis mår som han gör, men han är tvungen att göra de. Han vill inte att all hat ska vändas mot honom.
De är fegt av honom att göra så, få Louis att plågas ännu mer, men han tänker aldrig erkänna att han också har känslor för Louis, aldrig. Han är inte gay, han kan inte vara de.
Louis hade somnat på soffan med en tavla på honom och Harry tryckt mot bröstet. Han saknade tiden där dom två var så nära varan, kunde sitta i timmar och prata om allt mellan himmel och jord.
Han rörde sig oroligt i sömnen, mardrömmar. De är alltid samma varje natt, och han vaknar allitd precis på samma ställe.
Louis sitter i ett mörkt rum, fastbunden på en stol. De är kallt och fuktigt, de ända som hörs är hans ena hjärtslag som slår hårt mot bröstet. Plötsligt går Harry mot honom med Liam, Zayn och Niall efter sig, alla har ett stort flin på läpparna och stirrar på Louis med hat i ögonen.
” come on guys, we kill him ” hör man Harrys mörka röst eka i rummet och Harry drar fram en kniv ur flickan, går närmre….och närmre…och närmre.
Där vaknar han, torr i halsen och tårar rinnande från kinderna, skakar av rädsla. Han blir galen av allt detta, varför går han bara inte och tar sitt liv? Jo för han är rädd, han vill inte att hans familj ska sörja. Om dom nu ens kommer de, alla hatar honom, ingen älskar Louis William Tomlinson.
Lou öppnade ögonen och möttes av ett par gröna ögon som stirrar på honom. Han hoppade till och stirrar på finguren, Harry.
” W-what do….what do you want? ” viskar Louis med hes och skakig röst, de svider i halsen fortfarande vilket gör att de blir svårt för honom att prata.
Harry står tyst och stirrar på Louis ett tag innan han öppnar munnen, som snabbt stängs igen.
” Nothing twat, we have a interview about a hour ” sa Harry och försvann igen. Var de redan morgon? Lou suckade tungt och torkade bort tårarna med tröjan innan han rester sig upp för att gå upp till sitt rum.
Han orkar verkligen inte med någon jävla intervju, orkar inte spela glad, orkar inte spela som om allt är bra med honom och Harry.
För inget är som de ska mellan dom, och kommer aldrig bli de igen.
*On the Intervju*
Killarna satte sig ner i soffan medan dom väntade på att program ledaren skulle anlända. Louis satt längst bort med blicken ner mot golvet medan deras stylist fixade med håret. Ellen Degeneres kom in och satte sig i sin stol och log stort mot killarna.
” Hey guys! Nice to meet you all! “ sa hon glatt och såg på Liam. Dom log mot henne och intervjun började, Louis satt fortfarande och stirrade ner i golvet medan dom andra glatt följde med Ellens frågor.
Lou kände sig yr, de kändes som om golvet gungade under honom.
” Louis, are you okay? ” frågade Ellen som märkte att Lou började bli en aning vit i ansiktet. Killarna vände sig mot Louis som såg upp och svalde hårt.
” Ehm…yeah..I just… ” sa han men stannade upp för att springa iväg bak från scenen men hann bara bak till soffan, föll ner på huk och blod forsade ur hans mun. Han drog bort mikrofonen från hans tröja då han inte ville att alla skulle höra. Han kände en hand mot sin rygg men orkade inte kolla upp för att se vem de var, gissad dock på Liam.
” Oh my god Louis, are you okay? ” hörde han Nialls röst som hade hukat sig bredvid honom. Lou skakade på huvudet och kände tårarna leta sig fram på hans kinder igen, hur kunde han vara så korkad att ta lugnande tabletter och sedan tvinga sig själv att spy tills de bara var blod kvar i de.
” shh, Its okay Lou…Its okay… ” viskade Liam lugnande tills han såg blodet som låg på golvet framför honom.
” oh god, its blood…Call a ambulance someone! ” röt Liam och reste sig upp för att springa och hämta Paul.
Louis hade lagt sig ner på rygg på golvet medan Niall försökte hålla honom lugn, ögonlocken blev tunga för honom medan han stirrade upp i taket.
” No! Dont dare to close your eyes Louis! ” hörde han någon säga, orkade dock inte tänka efter vem. De var hysteriskt runt honom medan han sakta började sluta ögonen.
Allt han minns var att han hörde en röst säga att han var trygg, sedan var allt svart och tyst.
____________________________________________________________________________________
Jag måste erkänna att när jag lyssnade på Moments medan jag skrev Intervju delen grät jag.....
Ja jag är känslig! :C
Kommentera för nästa kapitel barn <3
Kapitel 1
Louis satt i sängen i sitt rum, hade sin laptop i knät mdan han läste tweets på Twitter. Hat. Hat. Hat.
Hna vet inte varför han ens läser alla hattweets, de får honom bara att må sämre. Han svalde hårt och märkte inte att han grät förrän skärmen blev otydlig av alla tårar.
" Fag. " " @Louis_Tomlinson is gay HA, poor Harry " " one of the bandmaters have come out, now 4 left "
Louis svalde hårt och loggade ut från twitter, att folk inte fattar att ord kan såra så jävla mkt som de gör.
Han hoppade till när dörren flög upp och Harry stod i dörröppningen. Hans ögon var mörka av hat, som dom hade varit sedan Louis berättade att han var bisexuell.
" Twat, Come down. Liam, Zayn and Niall coming over " Sa Harry och stirrade på Louis. Lou sänkte blicken och nickade sagta.
Twat var de Harry kallade honom, men aldrig när Liam och dom var i närheten, då var de plötsligt normalt. Han fattade faktiskt inte varför Harry hatar honom så mycket.
Vad han har gjort?
Vet Harry att han har större känslor?
Harry försvann ut och lämnade Lou ifred i sitt rum igen. Han suckade tungt och reste sig sagta upp.
Om dom kommer över, betyder de att doms ka äta tillsammans. fuck.
Sedan Harry började hata Lou för, ingenting..? Har Lou haft de rätt svårt. Harry är, eller VAR, hans bästavän, verkligen, men nu när Harry bara skuter Louis ifrån sig vet han inte vad fan han ska göra. Han har ju Niall, Liam och Zayn, men de är inte samma sak som hans och Harrys vänskap var.
Iallafall, när allt bara föll för Louis har han blivit rätt tyst av sig. Man ser inte honom le som han brukade, glädjen i hans ögon var som bortblåst.
Men ingen verkade se att de var något som tyckte Louis ner så mkt.
Louis rest sig upp från sängen och gick sagta ner från trapporna. Harry satt i soffan i vardagsrummet och såg på tv, Lou gick vidare on till köket där han hämtade äppel juice.
De ringde på dörren och Harry var snabbt vid dörren, några sekunder senare rusade Niall in i köket och kramade om Louis gårt.
" Hey mate " sa Louis och log ett litet leende till Niall som såg upp på Louis med ett busigt leende.
Liam kom strax in med Zayn och Harry i hälarna och såg på Louis med ett leende på läpparna.
" Your okay mate? " frågade Liam och Louis nickade sagta.
" Just tired " ljög han och Niall släppte honom. Harry och Zayn skulle göra mat medan dom handa gick in i vardagsrummet. Dom satt och snackad ett tag innan de blev tyst.
Liam såg på Louis som började klia sig i nacken och fick syn på ett stort blåmärke.
" Omg Louis! Back of your head, what happend? " sa Liam oroligt och Louis stelnade till, helvete, Blåmärket från Harry som nu var 3 dagar gammalt.
" oh...ehm...I just...eh... " Han kom inte på någon bra lögn, vilket gjorde att Liams ögon blev ännu oroligare när Louis stammade sådär.
" A fan just hugged me to hard... " försökte han men hans röst avslöjad att han inte talade sanning.
Zayn kom in precis när Liam skulle säga imot och sa att maten var klar.
Efter att alla har ätit och alla började bli trötta började killarna dra sig mot hallen. Harry gav Louis en mörk blick bakom ryggen på Zayn och Louis såg snabbt ner i makren. Han vet precis vad som ska hända när killarna har gått. Liam kramade Louis hårt innan han försvann ut, sa inget utan gav bara honom en orolig blick. Zayn och Niall sa hejdå och försvann ut från dörren.
De dröjde bara någon minut innan Louis blev hårt upptryckt mot väggen och ett smärtsamt stön for ur hans strupe.
" What did you tell Liam?! " röt Harrys mörka röst i Louis öra. Han höll ett hårt tag om Louis så att han inte kunde komma någonstans, struntade i om han kved av smärta.
" Nothing! " gnällde Louis, smärtsamt och försökte hålla tbx tårarna som letade sig fram på hans kinder, varför gör Harry såhär mot honom?
" Don't lie to me your twat " morrade Harry och tryckte Louis hårdare mot väggen. Tårar började rinna från Louis kinder, Han vill veta varför, vad han har gjort för att få Harry att hata honom så mycket, varför alla hatar honom.
När Lou inte svarade fick han en hård näve rakt i magen och han tvingade tillbaka ett skrik.
" You hurt me Harry! " grät han och försökte komma loss från Harrys stenhårda grepp. Strax släppte Harry honom och lät honom falla ner på golvet. Stod och stirrade ner på Louis kropp som låg som en boll och skakade av rädsla och smärta.
" Hope you die, no one likes you anyway " mumlade Harry inna han försvann iväg mot sitt rum och smällde igen dörren.
Lou har ingen aning om hur länge han låg där och grät på golvet, men de känndes som evigheter. Han reste sig sagta och smärtsamt upp och ett smärtsamt gnäll for ur hans läppar. Magen värkte som tusan, handlederna hade säkert börjat få tbx nya blåmärken. Toppen.
Han gick sagta in mot badrummet och stönk ner framför toaletten. Efter att Harry har gjort sitt gick han alltid till toan. Vad gör han där? Jo lite allt möjligt.
Han orkade inte med smärtorna som Harry gav honom, de var plågsamt och tog seriöst kol på honom. Han äter inte så mycket längre, inte jätte lite, men de är inte tillräckligt för honom.
Louis letade fram något att göra, skära sig? spy? ta lugnande? Han letad desperat i skåpen medan tårarna rann som floder från hans fuktiga kinder.
Han förstår inte längre. Varför slår hans hjärta fortfarande? Varför gör han bara inte slut på lidandet?
Ingen skulle ju ändå inte sakna honom.
_____________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________
Okej barn, första kapitlet dåå :D Vad tycker ni? Hoppar jag för mkt? Något som ska ändras?
Kommentera!! :D
Kommentera!! :D
Prolog
Efter 2 års vänskap bröts allt. Louis kom ut som Bi och saker började sakta förändras.
Mer hat från haters och vissa fans lämnade dom pga. Louis.
Harry, som har starka känslor för Louis men inte kommit ut ännu förösker stänga ute Louis, han är rädd att samma hat ska komma mot honom, att han ska göra saker värre för bandet.
Louis förstår inte varför Harry helt plötsligt börjar vara som som en hater. När dom andra killarna i bandet är med är Harry som vanligt, men när dörren stängs hemma förvandlas han till en mardröm.
ngen märker något, Märken på Louis nacke och armar döljs då han inte vill att Harry ska hamna i trubbel.
Han börjar med droger för att hålla sig lugn men en dag flippar allt ur helt.
